Rökridå


Ett inlägg om en bok.



Krysten Ritters bok RökridåFör ett tag sen blev jag nyfiken på ett par böcker 
som Akademibokhandeln har vänpris på i pocketutgåvorna. Jag köpte båda och nu har jag läst ut Krysten Ritters debutbok Rökridå. Krysten Ritter som är skådespelare, fotomodell, musiker och nu alltså även författare. Jag känner inte alls till henne, men nya författarbekantskaper är alltid roligt att göra. Dessutom verkade den här boken vara… inte en deckare, men en spänningsroman och såna gillar jag ju. Utöver det var det annat i bokens handling som jag uppfattade igenkännande, småstadsmentaliteten, till exempel. Jorå, jag hade ganska höga förväntningar när jag öppnade boken. Och nu har jag stängt den – för sista gången.

Abby Williams kommer från en amerikansk småstad, Barrens, men bor sen tio år tillbaka i Chicago. Hon är miljörättsjurist och som sådan ganska framgångsrik. Genom ett rättsfall tvingas Abby återvända till Barrens. Fallet har kopplingar till hennes gamla skolkompis Kaycee Mitchells försvinnande. Abby får dessutom kännedom om nåt som kallas för Tävlingen och som visar sig handla om såväl sexuellt utnyttjande av minderåriga som mutor. Abby blir osäker på sina egna minnen. Utöver detta träffar Abby sin far igen, en person hon har lyckats undvika sen flytten. Nu är pappan en gammal man och Abby tvingas in i dotterrollen – och även så småningom rent fysiskt in i pappas kläder.

Jag vet inte riktigt vad det är, men jag kommer inte in i den här boken. Jag dras inte in i handlingen och jag tycker att persongalleriet är orealistiskt och snudd på stereotypiskt. Den här berättelsen kunde vara så spännande och jag blir besviken för att jag inte tycker det. Boken är annars välskriven, det är inte det språkliga det kommer an på. Det är själva berättelsen som liksom inte… fastnar. Inte ens slutet är överraskande. Tyvärr.

Toffelomdömet blir lågt.

Rosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Rökridå

  1. Mösstanten skriver:

    I en spänningsroman ska vi väl ändå bli överraskade på något sätt. Då vet jag vad jag inte ska läsa.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jag tycker att den ska vara det. En bra spänningsroman ska också överraska i slutet, inte låta mig gissa rätt, helst. Men det kanske var andra saker som spelade in, jag blev inte uppslukad i boken helt enkelt. Nån annan kanske gillar den jättemycket, det är en hyllad debutroman.

      Gilla

      • irenehild skriver:

        Gokväll Tofflan!
        Boken du läst och författaren har jag inte hört talas om och efter din recension lär jag nog aldrig lägg mina ögon i den boken. Du återger dina lästa böcker på ett mycket realistiskt sätt och jag följer dem med ett stort intresse.
        Nu vill jag ge dig ett par böcker som tips att läsa. Dessa var för mig en ny upplevelse. Jag tycker de är mycket läsvärda, (om du inte redan har läst dem),: ”Vit krysantemum” av Mary Lynn Bracht och ”Pärlfarmen” av Liza Marklund. Båda böckerna beskriver starka och svaga kvinnor och deras kamp för rätten till ett värdigt liv.

        Jag önskar dig och dina kära ett riktigt god helg!

        Ps Tack för en trevlig Blogg Ds

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Go kväll Irene!
        Nä Rökridå fastnade jag inte alls för, men den jag läser nu… Oj, vilken bok! Fast tyvärr beskriver författaren nåt självupplevt. Roligt att du läser om böcker jag skriver om.
        Vit krysantemum har jag inte läst, Pärlfarmen tragglar Anna med sen ett tag tillbaka och kommer väl inte riktigt in i. Eller… det har som vanligt varit så mycket att det ibland är svårt att hitta läsro.
        Ha en fin helg själv och tack för att du tittar in här och läser! Jag tänker ofta på dig . Bläckfisken hänger fortfarande i bilens backspegel och vantar och mössa ligger i översta byrålådan i hallen. Idag var det minus tio grader och då behövdes fodrade skinnvantar och dunjacka. Brrrr…..

        Gilla

  2. irenehild skriver:

    Hej igen! Pärlfarmen var svår att komma in i men till slut faller allt på plats. Det är lite av det samma när det gäller Vit krysantemum. De bygger upp själva historien på ett fantastiskt sätt. Till slut vill man inte avbryta läsningen. Med vänliga tankar till er! Irene

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.