Ett inlägg om ett vin.

Ett ganska billigt/prisvärt Appassimento.
Lite lördagsgodis blir en aldrig för gammal för, tycker jag. I vart fall blir jag aldrig för gammal för det. Och för den som har jobbat ett eftermiddags- och kvällspass kan det vara mysigt att ha nåt att se fram emot efter arbetet, nåt gott att äta på. Jag plockade fram fyra ostar – en Stilton, en Brie, en halvhård ost på komjölk samt en mycket fuktig grönmögelost. Till ostarna valde jag att lufta en flaska Casa Marrone Appassimento 2017, som enligt Systembolagets webbplats ska passa till lagrade hårdostar, i alla fall. Dessutom sägs vinet, som är ett Appassimento, passa till grillade rätter av lamm- eller nötkött.
Jag har druckit en tidigare årgång av vinet, 2015, och var väldigt nyfiken på denna den senaste som Systembolaget säljer. Priset på 99 kronor avskräckte inte – billiga viner kan visst vara bra ocvh prisvärda. Den nya årgången är en krona billigare än 2015 års. Båda årgångarna har samma snygga yttre med lacksigill i snöre kring korken.
Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets smak och doft:
”Kryddig smak med fatkaraktär, inslag av körsbär, choklad, hallon, svartpeppar och vanilj. […] Kryddig doft med fatkaraktär, inslag av körsbär, choklad, svartpeppar, vanilj och russin.
Det här vinet gillade jag genast! Det vann rejält på att luftas två timmar. Borta var 2015 års smörkolasmak. Inte för att smak- och doftsinnena är på topp hos mig just nu, men vinet var fylligt och passade ypperligt till ostarna, framför allt den smakrika Stiltonosten och den salta grönmögelosten. En svag smak av russin och choklad anade jag, liksom av nåt bär. Vaniljsmaken fanns möjligen där – vinet passade även finfint till vit choklad som innehåller just vanilj.
Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.