Kära dagbok…
Den blir aldrig mer sig lik, staken…
Det är onekligen ett spännande liv det att leva med tre katter. Katter, som har sina egna personligheter och som är rätt galna då och då. Nån gång i morse eller i natt tordes ett brak ha hörts från vår lägenhet. Nej, det var inte granen som föll igen. Nu var det en blomkruka som gick i kras – och en adventsljusstake som aldrig mer blir sig lik. Faktum är att den ser rätt galen ut efter braket. Även om alla ljus utom tre lyser känns det inte riktigt som om det är värt att försöka rädda den här. Eller..?
Vi valde att inte bli arga, för inte 17 kan Citrus, som är starkt misstänkt gärningskvinna, hjälpa att hon har jaktinstinkt. Det var väl en spännande fluga i fönstret som skulle jagas och HÄPP! så låg diverse saker på golvet. Men… det är inte så säkert att hon hade fått komma in i sovrummet och gosa i sängen i morse om vi hade känt till illdådet. Samtidigt… vem kan motstå den här sötnosen..?
(För större bilder, bildspel, bildtexter och kommentera varje enskild bild, klicka på bilden ifråga!)
∼ ♦ ∼
Gallstensanfallet var av den kortare sorten, tack och lov. Det gjorde att jag kunde äta både middag och godis framåt kvällen. Det blev kycklingspett med ris och jordnötssås. Nötterna påverkade inte magen, tack och lov. Ungdomarna var hemma igår kväll, för i morse skulle de upp tidigt. Det blev lite TV-tittning efter maten med godis och ananas. Bland annat såg vi andra delen av Systrar 1968. Den tredje och sista delen går i kväll, men då får vi titta ensamma, Anna och jag.
∼ ♦ ∼
Det blev bokbyte igår eftermiddag också. Jag läste ut den juliga boken jag köpte mig i Stockholm i november och bytte till den första julklappsboken. Nu är jag ledig från jobbet, men det är trots det rätt mycket att göra – dagarna försvinner fort. Ändå har jag hunnit läsa en hel del i julklappsboken som jag fick av en före detta vän. Den är mycket obehaglig – och mycket bra!!!
Bokbyte från julig bok till julklappsbok.
∼ ♦ ∼
Men allt som en önskar sig kan en inte få. Då får en shoppa loss lite på egen hand. Nätshopping kan vara farligt, men jag tyckte nog att jag kunde unna mig sånt jag behöver som roliga strumpor från Happy Socks till 30 procents rabatt samt att ett nytt fodral till min mobil – det gamla var så trasigt. Men innan dess slog vi till på ett gemensamt inköp till hemmet – en tvättmaskin. Vi fick ju pengar till större delen av en maskin från Annas snälla mamma och hennes L tidigare. Vi var aldrig runt och tittade i fysiska affärer eftersom Anna hade ryggskott. Sen var det julförberedelser. Nätshopping är inte helt fel! Vi hittade dessutom en tvättmaskin till nedsatt pris – mellandagsrea! Maskinen anländer och kopplas in om cirka en vecka, tio dagar. Vi behövde bara lägga till 900 spänn var. Bild på maskinen kommer när den har anlänt!
∼ ♦ ∼
Starten på årets sista semesterdag.
I morse åkte ungdomarna tidigt, tidigt. Jag sov länge – klockan var nästan tio när jag vaknade. Behövde väl det efter gallstensanfallet. Anna sa att jag snarkade, så nu är det väl min tur att bli förkyld. Hon är för övrigt hemma från jobbet även idag och i morgon, men ska försöka orka jobba på söndag. Jag började årets sista semesterdag på sedvanligt sätt, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Efter dusch och frukost var det dags att åka och köpa lite mat till oss och katterna samt dryck. Vinskåpet behövde fyllas på och för säkerhets skull köpte jag två vita viner också, främst till nyår.
Det var strax innan jag skulle åka som vi upptäckte den galna adventsljusstaken och den krasade blomkrukan. Jag bara orkade inte dammsuga idag igen, så jag stack och lät Anna ta rätt på det. Hemkommen igen fanns bara den galna staken kvar till allmän beskådan. Anna dammsög i omgångar, matt och slut. Vi tog en fika och jag fick äntligen smaka en mince pie med sylt från England. Jag har burit upp en madrass på vinden och stoppat undan gästernas täcken och kuddar. Det börjar väl gå mot middagstid. Idag har vi bestämt att det blir lite rester i form av Janssons frestelse och lite smått plock. Sen ska väl all julmat vara slut, förutom skinkan och kalkonen och alla ostarna, förstås…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Haha! Ja, den där jaktinstinkten är inte mycket att göra åt. Den finns där, alltid. Men så är de ju så söta efteråt så det går ju inte att bli riktigt arg. Här har det åkt ner ett par små saker från granen, okrossbara som tur är. Otäckt om det skulle fastna skärvor i de små tassarna eller i våra fötter. Lukas brukar ligga och sova och småspana under granen här. Hålla koll på vad som händer i vardagsrummet.
GillaGilla
Nej det är ju inte det. Och även om jag gillade ljusstaken tycker jag att den ser rätt rolig ut numera. Det är bara tre av ljusen som inte funkar.
Citrus älskar att ligga under granen och sova.
GillaGilla
Ibland tänker jag att jag vill ha katt. Men så blir jag ju påmind ibland om allt som kan hända. 🙂
GillaGilla
Det kom med tre katter i samboskapet mitt, så jag hade inget val. Men katterna ger så mycket tillbaka, det är en sån total kärlek att det väger upp alla trasiga stakar i världen.
GillaGilla