Elisabeth-dagen 2018: Främmande fågels firanden och förluster


 



Kära dagbok…

Bettis ogiltigt ord

Grattis till dagens Elisabet(h)or – utom till Bettisarna – de är ogiltiga.

Grattis till alla snälla Elisabet(h)or jag känner idag på namnsdagen! Jag läste nånstans att namnsdagar kom till för att folk inte skulle överfira födelsedagar. Hmm… Hur många firar namnsdagar numera? Den sista som firade mig var min mamma som skickade ett kort på Ulrika-dagen 2016. Nu kommer ingenting från mamma, vare sig till namnsdag, födelsedag eller jul. (En kompis skulle ha firat mig i somras, men det slutade med att jag gick och fikade ensam och bjöd mig själv på räkmacka och kaka.) Kanske är det avsaknaden av somliga som gör att jag firar allt möjligt annat, som Kladdkakans dag och Gustav Adolfsdagen. På Fars dag var jag medbjuden att fira Annas pappa Farbror Bosse och på Mors dag fick jag delta i firandet av Annas snälla mamma. Ibland får jag lust att fira en massa företeelser på skoj, sånt som inte berör mig känslomässigt som föräldrars dagar, födelsedagar, storhelger och sånt gör. Alla dessa årsdagar när jag gråter hela tiden – fast inuti, numera för att inte förstöra för andra eller för att inte låta det sorgliga sätta klorna i mig. Jag står emot allt bättre, även jag fortfarande brottas med gråtmildheten. Är jag äntligen på väg att bli vuxen och närmar mig förmågan att hantera den där ensamheten som är som ett hål i själen? Med Anna, den kloka, den diplomatiska, den som finner vägar, vid min sida..?

∼ ♦ ∼

Våfflor

Vi åt våfflor till söndagsmiddag. Lite beige bild, men jag ville inte lägga ut nåt syltsmetigt foto.

Temperaturen har börjat krypa neråt. I morse hade vi bara två grader och kallare ska det visst bli. Det blev till att packa på sig en varm tröja under jackan som är lite för tunn just nu. Det var så enkelt när jag körde bil till och från jobbet med ytterkläder. Nu när jag går är det svårare. Steget från höstjacka till dunjacka känns lite för stort. En varm tröja under höstjackan funkar – i alla fall så länge det inte är minusgrader. Jag borde kanske ha investerat i nåt varmare, men det är så mycket annat som pengar ska läggas på just nu. Somligt går att köpa, annat går inte att köpa hur mycket jag än betalar. Förlusten är min.

Till söndagsmiddag igår i gråvädret och kylan åt vi våfflor. Vadå vårmat? Det funkar hur bra som helst en kylig novembersöndag. Vi provade de nya sylterna vi köpte på Ulva höstmarknad och de var försvinnande goda – därav bilden. Tofflans våffla ser lite beige ut, men jag ville inte lägga ut ett syltsmetigt foto.

∼ ♦ ∼

Silvrigt paket med blått snöre

Ett paket jag fick en gång. Innehållet var valt med omsorg.

Arbetsdagen omfattade två möten och lite annat krafs. Jag kände mig pigg och glad i morse, sen var det som om nånting kramade hjärtat. Kanske var det Eftertanken, tanken på att böja sig för vinden, den snåla. Dagen kändes oändligt lång. Efter jobbet skuttade jag nerför Carolinabacken utan reflexer. De låg hemma, inte i jobbväskan. Jag skulle inhandla och sondera terrängen för såväl födelsedagspresenter som julklappar. För några år sen, när jag var fattig, tyckte jag att det var roligt. Nu när jag har det bättre ställt har jag tappat lust och inspiration. Men det finns några jag tycker är värda att få personliga gåvor utvalda med omsorg, det kommer jag inte ifrån.

∼ ♦ ∼

Extra kära för mig just nu är familjen KattDet ligger nog en hel del sanning i att katter har ett sjätte sinne. Mini sitter hos mig alltsom oftast och även Lucifer och Citrus stryker sig mot mina ben, inte enbart för att de vill ha nåt att äta, inbillar jag mig. Jag är en främmande fågel, men de verkar inte vilja mig nåt illa.

Mini blundar

Inte vill hon mig nåt illa, Mini?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Familj, Jobb, Mat, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Elisabeth-dagen 2018: Främmande fågels firanden och förluster

  1. uppsalaewa skriver:

    Tack för namnsdagshälsningen på Elisabethdagen. Du är den enda som ”gratulerat” mig idag hälsar Ewa ….. Elisabeth.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Men grattis, grattis! Du tillhör ju de snälla Elisabethorna. Vi får väl börja fira våra namnsdagar tillsammans – vi kan fira varandra nästa år. (På julafton blir lite svårt för min del…)

      Gilla

  2. Jostvin Smith skriver:

    Tack från ännu en Elisabeth 🙏

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.