Jag ska måla hela världen lilla mamma


Ett inlägg till minne av min mamma på tvåårsdagen av hennes död.



”Mamma är du ledsen varför ler du ej?

Ros utanför Botaniska trädgården


Vill du jag ska måla någonting till dig?

Blåa blommor i Botaniska trädgården


Många vackra färger har jag ännu kvar

Lila blommor i Botaniska trädgården


Gråt ej lilla mamma allt ska bli så bra

Tulpanträd i höstgult i Botaniska trädgården


Jag ska måla hela världen lilla mamma

Sparris höst i Botaniska trädgården


full av solsken varje dag

Ljusgula blommor i Botaniska trädgården


Att det regnar och är grått det gör detsamma

Fågelbad med glaskulor i Botaniska trädgården


Du ska solsken i ditt fönster ändå ha

Kål i Botaniska trädgården


Alla blommorna du gärna ville köpa

Blommande skocka med humla i Botaniska trädgården


Lilla mamma jag ska måla dem till dig…”

∼ ♦ ∼

Älskad, saknad, men aldrig glömd är du!

∼ ♦ ∼


(Texten från barnvisan Jag ska måla hela världen lilla mamma är skriven av Britt Marie Toje-Edström. Fotona är från Botaniska trädgården här i Uppsala och tagna av mig.)

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Familj, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jag ska måla hela världen lilla mamma

  1. Carina skriver:

    Så är det. Vi glömmer aldrig våra älskade föräldrar och vi känner saknaden varje dag. Ibland gråter jag av saknad. Trots att jag är över 60. Det blir så tomt, även om jag har mina syskon.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jag har ingen – inga föräldrar, syskon, syskonbarn, barn. Det är bara jag. Det är otroligt jobbigt att tänka på ibland, men jag är glad att jag har många vänner och framför allt några få riktigt goda vänner.

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.