Mammas födelsedag 2018: Me things


 



Kära dagbok…

Mamma och bakelse

Mamma Marita 1935 – 2016.

Idag är det mammas födelsedag. Eller var, förstås, eftersom hon inte längre lever. Det finns inga ord som kan uttrycka den skuld jag känner för att jag inte åkte till henne på hennes sista födelsedag. Det spelar ingen roll att jag hade börjat ett nytt jobb och inte hade nån semester – jag kunde ha tagit ledigt en dag utan lön. Ytterligare en sak jag ångrar i mitt liv, men som inte går att göra ogjord. Bara att acceptera att det är så här. Sen tänker jag på det U sa, att han hade köpt två bakelser till mamma den dan. Hon kanske hoppades att jag eller nån annan skulle komma och fika. Ingen kom. Jag ringde bara. På bilden här intill, som är den sista bilden jag tog på mamma innan hon blev sämre, har jag i alla fall med bakelser till oss.

För mig är det viktigt att de jag tycker om inte känner sig bortglömda på sina födelsedagar. Jag blir själv väldigt ledsen om nån jag tycker om glömmer bort mig. Sånt händer. Det är inte det att jag vill ha en massa presenter – och det tror jag inte att mamma ville heller. Bara inte bli bortglömd. Den som inte förstår konsekvenserna av en sån ensamhet som att bli bortglömd är har nog inte drabbats av sorg på riktigt. Bortglömd eller inte… mina tankar och mina ord finns i alla fall kvar på internet i form av mina bloggar – i alla fall så länge WordPress har servrar/finns. Men lilla mamma, du är inte bortglömd alls idag, fast jag kan ju inte ens ringa och gratta dig idag. Mina tankar går till dig – bara dem. Jag saknar dig och jag glömmer aldrig bort dig.

Rosa ros

∼ ♦ ∼

Torra rosor mot gul trähusvägg

Till och med rosorna i Svartbäcken såg trötta ut…

Jag var hemma före klockan 19 igår efter min lilla me-time. Behövde inte tänka på matlagning åt vår nya sambo, det hade Den Snälla Mamman gjort. Jag förmedlade en viss information och instruktioner som jag tror fungerar innan jag gav katterna mat, skrev lite, fixade bubbelvatten och läste tre kvart på ballen*.

Strax före klockan 21 gick jag och mötte Anna i Svartbäcken efter att hon hade jobbat. Den lilla me-timen hade nämligen gett mig lite energi, tro det eller ej. Tänk att knappa två timmar när en gör saker bara för sig kan ge så mycket. Det var skönt med en kvällspromenad, fast inte för Anna som hade ont i en tå. Kvällen var varm och solen hade ännu inte gått ner när jag gick hemifrån. Annars var det märkligt tyst och tröttigt i alla fina trädgårdar. Till och med rosorna såg trötta ut, gissningsvis på grund av värmen. Eller också behöver även de me-time.

Det är inte jätteofta jag lägger ut bilder på mig själv. När jag har gjort det slås jag av hur ful jag är, hur sliten och gammal jag ser ut. Nån tyckte också att jag ser snipig ut. Ja, jag kanske är snipig, annars kan en ju inte göra så mycket åt sitt utseende i ansiktet om en inte plastikopererar sig. Och det är försent och framför allt onödigt för en gammal tant som jag. Den som inte pallar med att se Eländet det vill säga mig, kan titta hoppa över bilden nedan. Bilderna är från gårdagens me-time.

∼ ♦ ∼

Idag var det väldigt varmt igen. När jag har duschat blir jag snabbt varm och svettig på nytt, men det känns ändå skönt att spola av sig innan en går till jobbet. Dagen till ära tog jag min nya ljusblå och vit tischa. Den har hängt framme för användning ett tag. Idag bestämde jag mig för att strunta i att den är genomskinlig och att alla valkar syns. Jag har gjort diverse ting på jobbet, bland annat några smärre redigeringar på intranätet. Vidare har jag försökt läsa in mig lite mer på Det Stora Projektet och så har jag påbörjat en text om detta som ska läggas ut när allt brakar igång igen, det vill säga den veckan jag är åter i tjänst. Det finns nämligen en viss risk att saker och ting försvinner ur minnet när en har fem veckors semester.

Arbetsdagen startade emellertid med lite me things. Jag vet att nu är det juli igen, men i december förra året var det jul och jag fick en julklapp av min arbetsgivare. Det var ett gåvokort där en går in på en webbplats och väljer sin egen present bland delikatesser, textil, husgeråd, heminredning, böcker, tidskrifter med mera. Min ursprungliga tanke var att välja nåt till hemmet, men så kände jag att den här julklappen var ju faktiskt min. Därför blev det just det – en riktig me thing, bara till mig. Och det blev INTE en bok…


Jag tror faktiskt att mamma ler där uppe i himlen 
när hon ser mitt val. En annan mamma som log mot mig igår kväll var Mini. Visst ser det ut som om mamma Katt ler?

Mini ler

Visst ser det ut som om Mini ler?

∼ ♦ ∼

Och till hemmet och köket har jag köpt den här, som vi ska hämta hos Holger och bära hem i morgon. Nu saknas bara några stolar, ett perstorpsbord och en stringhylla…

Kökssoffa röd galon

En soffa till köket.

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Mammas födelsedag 2018: Me things

  1. etuna1 skriver:

    Bra att din me-tid gav dig lite energi. Du får försöka planera in det varje dag (om det är möjligt).
    Tror din mamma känner dina tankar och det var kanske hon som skickade lite extra energi idag.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Det var igår kväll jag fick lite extra energi. I kväll när jag kom hem blev jag bara trött igen.
      Vissa såna här dagar saknar jag mamma extra mycket. Och jag har så fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte åkte till henne på den sista födelsedagen. 😢😢😢
      Me-time ska jag försöka ta mig, annars fixar jag inte livet som det är nu.

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.