Tre rätter hos Alessandro


Ett inlägg om ett restaurangbesök.


Jag fattar inte varför det anses fult att gå på restaurang ensam. I kväll kilade jag iväg till Upsala mejeri  Trattoria Alessandro för att inta middag på egen hand. Innan jag gick var jag nervös. Det är nåt underligt med folk som går ut och äter ensamma. De har problem av nåt slag – eller så har de inga vänner eller nån familj att äta med. Ja, fult är det, men jag gick ändå. Efter att ha intagit rester kvällen innan, besökt loppisar och fyndat mjukisbrax till 40 procents rabatt tyckte jag att jag kunde lägga ännu lite mer pengar enbart på mig själv.


När en går ut ensam och inte ens har nån bok
att skydda sig med… Vad utsatte jag mig för? Jo, jag tränade mina sinnen för intryck. När servitören kände igen mig och till och med mindes vad jag hade ätit i torsdags tyckte jag att jag kunde samla intryck från övriga gäster också. Ungefär samtidigt som jag kom anlände två kvinnor med ett litet barn och en stor hund. Barnet lyssnade på tjatiga låtar, hunden fick vatten och kvinnorna pratade med ägaren. Ägaren berättade om sin familj och sin ekonomiska status. Jag beställde en bruschetta al pomodoro till förrätt och en birra Moretti till den medan jag betraktade folk och lyssnade, förhoppningsvis utan att det syntes för mycket. En ful och ensam gammal kärring väcker inget uppseende, så jag var ganska osynlig för alla utom serveringspersonalen.


Efter en stund anlände flera gäster. 
Det höll på att bli hunddrama när ytterligare en gäst anlände med två svarta terrierhundar. En av dem sprang för att möta sin husse, varpå kvinnorna med den stora hunden bad att terriermatten skulle koppla sina hundar… Som om den stora hunden var i fara…

Jag beställde pasta med vitlök och scampi, linguine aglio e olio con scampi, till huvudrätt och till det ett glas husets röda. Vinet var perfekt tempererat som alltid.

Linguini med scampi

Pasta med scampi och vitlök till huvudrätt. I glaset husets röda.

 

Torrone semifreddo med frangelico

Perfekt avslutning på måltiden med torrone semifreddo, kaffe och Frangelico.

Ännu fler gäster kom. Ägaren samtalade med två herrar som uppenbarligen var i samma bransch som han själv men på en annan ort. Jag snappade upp att ägaren hade inhandlat ytterligare en restaurang i södra delarna av Uppsala. En sån där anrik restaurang vid vattnet. Nu renoveras stället för att öppna i september. Därför får ägaren ingen sommarsemester. Det blir spännande och kanske värt ett besök även om det ligger lite off.

Min måltid rundades av med dessert, torrone semifreddo, och till det kaffe och ett glas Frangelico. Dessvärre serverades likören med is, men servitören noterade att jag inte estimerade detta och kom ut med ett nytt glas utan iskuber. Då njöt jag av varje droppe och mindes en och annan historia.

Jag betalade 700 kronor inklusive dricks och gick allén hem till Main Street. Det började blåsa lite, men var fortfarande varmt. Hemma möttes jag av en hungrig familjen Katt. De fick kyckling till middag och popcorn (!) till dessert. Men det är en helt annan historia.

Allén hem

Allén på väg hem.

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Antikt-retro-secondhand-loppis, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Tre rätter hos Alessandro

  1. uppsalaewa skriver:

    Du har inspirerat ”middagsgänget” till ett besök hos Alessandro. Vi kommer att gå dit i veckan.

    Gilla

  2. Ser gott ut det där 🙂

    Katterna måste ju också ha middag, men brukar vara mer ”lättlagat” 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Det är alltid gott hos Alessandro. 😛
      Jo katterna fick mat ur burk, men de kan vara rätt kräsna, djuren. Igår kväll fick de nåt de INTE gillade, så i morse var deras skålar nästan fulla. Hoppas vi hittar nåt som passar dem bättre idag/i eftermiddag när Anna kommer hem (först av oss från jobbet).

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.