Den goda dottern


Ett inlägg om en bok.


OBS! På vissa ställen på nätet står det lite för mycket om boken när handlingen beskrivs. Ett tips är därför att inte läsa för mycket – om du inte vill veta saker och ting i förväg. Nedan försöker jag att inte spoila berättelsen till skillnad från en del nätbokhandlare.



Karin Slaughters bok Den goda dotternTiteln var övervägande skälet till 
att jag valde att köpa Karin Slaughters bok Den goda dottern. När jag sen hade boken i min hand gjorde baksidestexten mig ännu mer nyfiken. Samtidigt började jag tveka angående läsningen. Skulle jag palla att läsa en bok på över 500 sidor just nu? I lördags kväll öppnade jag emellertid boken och flydde rakt in i den hemska, ondskefulla berättelsen.

Boken inleds med en scen med en mamma och två döttrar som tränar stafett, bland annat. Men strax bryts det normala i scenen när två män dyker upp. Charlotte Quinns familj drabbas av den stora katastrofen och krossas. Detta är inledningen på boken. Därefter fortsätter den 28 år senare med att Charlotte, nu kallad Charlie, kliver rakt in i en skolskjutning och blir ett av huvudvittnena. Detta rör upp minnen från förr, förstås. Men nu är Charlie försvarsadvokat och hon ställer sig på skyttens sida.

Plötsligt har jag läst 100 sidor, bara så där. Det går inte att lägga boken ifrån sig. Jag tycker att inledningen är väldigt lång först, men inser strax att den behöver vara där. När sedan den nutida berättelsen tar fart blir boken kapitelindelad. Sen kommer Charlottes historia – och då kastas läsaren åter 28 år bakåt i tiden och scenen med mamman och döttrarna spelas upp igen. Närmare slutet får läsaren veta exakt vad som hände Charlotte och hur hon blev den goda dottern. Detta är ett helt suveränt grepp av författaren!

Det är fruktansvärda händelser som skildras, allt från att bli levande begravd till att halka i en blodpöl. Och författaren gör det mycket realistiskt. Den historia som spelas upp har så många bottnar att det hela kunde ha blivit rörigt. Det blir bara bra.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.