Lördag förmiddag den 16 juni 2018: Njuta av de små sakerna i livet och hanka sig fram däremellan


 



Kära dagbok…

Torn på Gamla torget

Himlen är inte alltid blå, men när det är det får en försöka vila och hitta kraft.

Himlen är inte alltid blåMen igår var den det en stund. Jag försöker vila i och hitta kraft i dessa korta stunder. Inte låta bitterheten sluka mig, det arga, det ledsna, det besvikna. (Höganäskrusen och kopparsakerna står fortfarande kvar på vinden.) Jag saknar att inte kunna ringa mamma, för även om hon var som hon var visste jag att hon inte hade nån att berätta för. Samtidigt visste jag också att det var många gånger jag inte var välkommen. Det är svårt att vara vilse i tillvaron och känna att en inte har nånstans att ta vägen. Att känna och veta att jag inte ens äger en egen säng för första gången på över 50 år är mer än märkligt.

Det går bättre att äta nu, illamåendet är inte helt borta, men mer som en viskning än ett illvrål. Ögat är också bättre. Dessvärre har det andra ögat börjat krångla idag på morgonen. Fast det visade sig bara vara en vagel. Jag tänker trycka i linserna i alla fall, nu har jag hankat mig fram i tillvaron med för svaga glasögon i sex dar.

Boken Alltid din dotter och kaffe på sängen

Njuta av de små sakerna i livet…

Jag tillbringade morgonen fram till cirka klockan tio i sängen (den som inte är min) med att dricka kaffe och läsa boken jag har fått för recension. Det har blivit tajt om tid för bokrecensionen, men det underlättar betydligt att boken är bra. Läsning och kaffedrickning i sängen är en ledig-dag-syssla som jag tycker mycket om. Jag låtsas lyxa och även jag kan sticka huvudet i sanden ett tag. Njuta av de små sakerna i livet. Sen kliver jag upp och verkligheten är där och jag hankar mig fram i tillvaron. Det blev frukostägg, en rostad macka och lite yoghurt på balkongen i sällskap av Lucifer som frukosterade på ett jaktbyte, dvs en insekt. Katterna är ett sällskap och även om de mest sover när jag är hemma pratar jag med dem som om de vore mina bebisar. Men katterna är förstås inte heller mina.

Paniken ligger på lur hela tiden och nånstans undrar jag om illamåendet förstärks de stunder jag får ta till krafttag för att mota bort oron. Sånt brukar nämligen sätta sig fysiskt på mig. Tårarna gick inte att hålla borta när jag var tvungen att säga nej till en vän som gärna vill komma och hälsa på. Den här jävla gråtmildheten, den ska jag göra allt för att bekämpa så snart jag får ork.

I eftermiddag har jag en sen lunchdejt med min fästmö. Hon har två timmar ledigt och vi ska vattna, skörda och grilla kycklingkorv i Slottsträdgården. Vädret är mulet, men det är varmt och ingen fara för regn. Familjen Katt sussar – utom Citrus, som blev sur för att jag väckte henne när jag skulle ta en bild – på skilda håll och njuter verkligen av de små sakerna i livet.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Familj, Krämpor, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lördag förmiddag den 16 juni 2018: Njuta av de små sakerna i livet och hanka sig fram däremellan

  1. MarveW skriver:

    Har uppskattat mycket av de Caroline Säfstrand skrivit. Visste inte att det finns ytterligare en bok att se fram emot.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      För mig blev hon en ny författarbekantskap. Eftersom första recensionsdag är på fredag kan jag inte avslöja så mycket mer än att jag tycker väldigt mycket om boken. 😛

      Liked by 1 person

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.