Fredag kväll den 8 juni och lördagen den 9 juni 2018: Utan hår och med förbrukade strategier för krisläge


 



Kära dagbok…

Det var skönt att bli klippt. Sen får folk tycka att jag är ful och att det blev för kort, det skiter jag i. Jag är nöjd med svalkan. Fästmön mötte mig hos frissan och vi gick, ännu ovetandes om (eller låtsades vi?) eventuella katastrofer. Vi gick till Katalin och tog nåt att dricka, tittade på folk och jag kände mig allmänt fri, avslappnad och förväntansfull inför månadens höjdpunkt: vår lediga helg.

Öl och rosé

Fri, avslappnad och förväntansfull med kall dryck i glaset.


Vi hamnade hos italienaren vi länge hade tänkt besöka. 
Han som fått blandad kritik. Men när M sa att han var bra blev han vårt val. Strulig servis och överpris på vin – maten (pasta med vitlöksräkor) var fantastiskt god och atmosfären mysig. Ett särskilt inlägg om restaurangen kommer senare. Det gick inte att sitta ute, det blev för kallt. Inomhus fanns gott om plats. Långa bord för stora familjer. Sånt jag aldrig får.


Vi åt sent, gick hem tidigt. 
Min älskade gick i allén. Jag såg hennes ryggtavla och tänkte att… lyckan den är skör, men lycklig är jag i kärlek. Hemma på Main Street hade Anna gjort fint på balkongen under dagen. Vi softade i var sin femstegsfåtölj med tjock dyna, i stolar som jag en gång köpte till min mamma. (Mamma, lilla mamma, varför kan jag inte ringa dig nu?)

∼ ♦ ∼


Lördag kunde ha blivit sovmorgon. 
Men det var som om vi anade. Ingen av oss kunde sova ut, trots att vi behövde just… sova ut. Kaffe och läsning på sängen. En rastlöshet, en föraning.


Vi hade planerat en utflykt.
Vår årliga utflykt till Emmaus i Gryttby. Först åt vi frukost på balkongen med Lucifer. Sen ringde jag Annas snälla mamma för att få senaste nytt. Det blev överenskommet att vi skulle vattna Slottsträdgården. Därefter följde ett besök för att fylla på drycksförrådet. Sommaren skulle bli lång och härlig. Trodde jag.

Utflykten blev i alla fall fin. Vi var ännu ovetande. Anna köpte en möbel till E och vi köpte var sin bok. Drack kaffe och åt smörgås och kaka utomhus. Varmt, härligt.


Sen kom verkligheten ifatt. 
Nånstans anade jag, men jag visste inte säkert. Mina strategier för krisläge är förbrukade. Det har varit kris så länge i mitt liv. Nu fick jag smaka på lyckan i tre månader. Tack för dem. Vi pratade om Höganäskrus och kopparsaker på förmiddagen. På eftermiddagen kändes detta bara dumt. Men vi åkte i alla fall och vattnade och förundrades över att vi lyckats få nåt att växa. Därefter gick nåt sönder.

∼ ♦ ∼

Det blev outhärdligt att sitta hemma sen och gissa och älta. Vi tog oss över spåren till Churchill Arms för en drink med för mycket is och för att fundera på vad vi ville äta. Det kändes som om det sköra hade gått i kras. Vi satt ute, men när vi mer eller mindre blev tillfrågade om vi kunde dela bord med ett annat par, strax efter att en trio klämt sig ner intill vid ett bord för två, då gick vi in för att äta. Jag åt en majskyckling som mest bestod av ben och fyllning samt en dessert bestående av citronsorbet, biscotti och rå rabarber nerslängt i ett glas på fot. Pommesen, äkta chips, var goda, men jag blev inte mätt. Mysig inredning kunde inte helt kompensera för maten. Även om denna måltid kommer ett särskilt inlägg senare.


Det gick inte att gå hem ännu.
Vi tog en kvällspromenad längs ån och jag önskade utan att min önskan uppfylldes att jag kunde sluta vara så självcentrerat bitter. När ska livet vara gott i mer än ett par, tre månader?

∼ ♦ ∼

Jag har fått ont i ett öga. Det syns en blåsa på ögongloben. Det skaver. Annars orkar jag inte bry mig. Däremot undrar jag vart ett visst träskrin har tagit vägen, Det skulle jag behöva gräva i just nu.


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Fredag kväll den 8 juni och lördagen den 9 juni 2018: Utan hår och med förbrukade strategier för krisläge

  1. fruhatt skriver:

    Jobbsamt fölk som ska tycka hela tiden. Och ouppfostrat .
    Skönt med kort hår i hettan dårå.
    Kram

    Gilla

  2. etuna1 skriver:

    Slutet av dagen låter inte alls bra :/ :/
    Hoppas vad det nu är dom hänt löser sig (även om det mellan raderna inte känns så)

    Ta hand om dig/er.

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.