Tisdag kväll den 29 och onsdagen den 30 maj 2018: Blodvite och ingefärsöl… och lite engelskt

 

---

Kära dagbok…

E blöder näsblod och jag lyckades att inte svimma.

När barna är olydiga klipper jag till dem. NEJ, JAG SKOJAR! Trots att jag är den elaka bonusmorsan skulle jag aldrig slå mina bonusbarn. Faktum är att jag inte slåss med nån överhuvudtaget. Bara en gång i min ungdom klippte jag till Ormet* (mer känd under ett mindre trevligt öknamn) som hade en förmåga att reta gallfeber på mig. När ingen såg fick jag sen så mycket stryk att jag blödde både här och där. Igår kväll lagade jag till (ha ha haaa!) färdiggrillade kycklingklubbor, baguette och ost från Korgtassen till mig och E. Middagen intog vi på ballen**. När vi satt där och åt och småpratade berättade E att de hade spelat Lacrosse på gympan och att han hade fått en boll på näsan. Sen började han snora och plötsligt rann… näsblodet!!! Jag som typ svimmar vid åsynen av blod fick försöka agera vuxet och hålla mig på benen för att hjälpa till med papper och glada (läs: tillkämpade) tips som ”luta huvudet bakåt” och ”knip runt näsroten”. Så småningom avstannade blodflödet och resten av kvällen förlöpte utan drama. Till och med familjen Katt kom till ro och kunde äta lugnt och sansat ur var sin matskål. En stund. De äter inte så mycket i värmen utan sover mest där det är mörkt och svalt.

Tisslingarna, dvs Lucifer och Citrus äter…

…liksom deras mamma Mini.

 

Ginger Joe innehåller ingefära som är bra mot både infektioner och åksjuka. Nyttig dryck, alltså.

Men han började känna sig förkyld, vår E, och jag hörde hur nysningarna blev fler och fler under kvällen. I morse var han uppe, åt en rostad macka och fick sen gå och lägga sig. Förkylning på gång igen, alltså. Nu blir det troligen bara jag som åker till Slottet och Slottsfrun a k a mormor a k a Annas snälla mamma på lördag. Inte heller blir det nåt dopp i floden som vi planerade att göra då, för dels är badbrallorna hos pappa, dels är det inte så lysande att bada när en är förkyld.

Ingefära sägs vara bra mot mycket, till exempel infektioner och åksjuka, så för att motverka eventuella baciller drog jag upp en kall, härlig Ginger Joe på ballen, strax innan min sambo kom hem från arbetet. Hon gick för egen maskin.

Tidigare på kvällen hade jag telefonerat med vännen FEM som åt pizza. Maj gadd, det är lite för tung mat för min del just nu. FEM verkade piggelin i alla fall och jag tackade henne för rosorna vid mammas och pappas grav. Sen sa jag att jag funderar på en helgtripp ner till Motala före semestern. Vi får se hur det blir med boende, vännen Mia är en annan gullig vän som säger att jag får komma precis när jag vill – bara hon är hemma. Men en vill inte överutnyttja sina vänner och jag känner att jag tangerar det nu.

∼ ♦ ∼

Snälla P-son tänkte på mig!

Redan i morse var det hett. Det är en evinnerlig tur att vi har svalt på jobbet, annars skulle en inte orka tänka. En som hade tänkt på mig var förresten kollegan P-son. På mitt skrivbord låg boken The Point Man i engelsk utgåva. Passar perfekt, för dels ska det vara en spännande bok, dels är den på engelska och engelskan vill jag hålla uppdaterad. Jag har varit riktigt avundsjuk på en annan kollega vid en annan avdelning som nyligen har kommit hem från en vistelse i Eastbourne, en stad vid engelska sydkusten som påminner väldigt mycket om Brighton. (Fast Brighton är större.) Mellan de två kuststäderna är det för övrigt bara ungefär tre mil. Jag har ganska nyligen återupptagit kontakten med K, som fortfarande bor i Brighton (eller lite utanför) och hoppas kunna återvända dit tillsammans med Anna för en längre vistelse än den dag vi fick i juni förra året. K och jag har inte träffats på cirka 40 år. Bara det… Idag fick jag höra lite mer om England eftersom Eastbourneresenären och jag och ytterligare en kollega åt lunch på Café Victoria i Botaniska trädgården. Efter räksalladen hade vi ett arbetsmöte vid bordet. Sen klarade jag eftermiddagen galant. Den innehöll bland annat ytterligare ett möte, denna gång ett två timmar långt enhetsmöte i slutet av dan, inomhus.

Dagens lunch blev Café Victorias räksallad.

∼ ♦ ∼

I morgon bitti ska jag ha kommunikationsövning med den återstående enheten på avdelningen. Jag har kollat kakbeståndet och det räcker. Eventuellt blir det en övning till i juni för dem som inte kunde delta tillsammans med de egna teamen. Och så återstår ett nybildat och ganska stort team som antagligen får sin övning efter sommaren. I höst ska jag berätta om min kommunikationsturné i vårt kommunikatörsnätverk. Spännande! Resten av arbetsveckan ska jag snickra ihop ett nyhetsbrev samt ha ett möte om en sida som behöver skapas på vårt intranät. Jorå, nog finns det arbete, alltid. Och kakor.

Kakbeståndet – check!

∼ ♦ ∼

*Ormet = kille i mitt närområde under mina tidiga tonår
**ballen = balkongen

---

Livet är kort.

Annonser