Måndagen den 28 maj 2018: Het hjärna och fantasilöst prioriterat men ogillat


 



Kära dagbok…

Graven med rosor från FEM

Rosor till Mor från mitt ombud vännen FEM. FOTO: FEM.

Mor är firad (i alla fall min svärmor) och i morgon är det min namnsdag. Men det var bara min mamma som kom ihåg den de sista åren hon levde och ingen i hela världen firar namnsdagar. Det var bara i min ursprungsfamilj vi gjorde det. Av den finns ingen enda kvar i livet. Den tanken är så tung att bära att jag knappt vågar snudda vid den. Och då menar jag förstås inte uteblivna firanden! Det dåliga samvetet har dessutom flyttat sig från alltför få besök hos mamma till alltför få besök vid graven. Vännen FEM är den goaste bland vänner och hon har själv tagit på sig rollen som ombud. På Mors dag var hon till graven och satte en bukett rosor. Så agerar en riktig vän. Det är ovärderligt det du gör, FEM! TACK!

 

∼ ♦ ∼

Mobil med bokfodral

Den här fick jag gå tillbaka hem och hämta.

Värmen håller i sig och tycks sätta sig på min hjärna. Eller också behöver jag bara semester. I morse glömde jag min privata mobiltelefon på köksbordet på Main Street, så jag fick springa tillbaka upp och hämta den medan E tog sig över järnvägen på egen hand. (Jobbmobilen hade jag glömt att stänga av över helgen, men den låg i jobbväskan och laddaren också, som tur var.) Ja, det är inte så att jag behöver följa en 15-åring, men vi brukar ha sällskap upp till King’s Street. Han stod i alla fall och väntade på bussen när jag skenade över gatan för att hasta vidare till jobbet. Det var tur att vi var lite tidiga, jag kom faktiskt fram tio i åtta, det vill säga tio minuter innan min ordinarie arbetsdag börjar – vi har ju generös flextid och jag kan flexa mellan 6.30 och 9.30 på morgonen och mellan 15 och 20 på eftermiddagen/kvällen. I morgon eftermiddag ska jag flexa lite mer, men jag har avtalat med Tjifen och fått OK på att ta ledigt för bilbesiktning. Om jag nu kommer ihåg det…

Sladdar och kablar

Vissa arbetsuppgifter borde inte ligga på mig, men eftersom de gör det och dessutom ska prioriteras gör jag det jag ska. Men det är en grupp som ska arbeta med detta, inte enbart jag.

Jag avundas alla som kan gå i shorts till jobb och skola, till exempel E i morse. Själv har jag inte ben för det. Tromboflebiter lämnar osnygga spår, om en säger så. Men jag tror knappast kortare byxor hjälper en hjärna som är het och behöver vila. Idag gjorde jag nämligen ännu fler tokiga saker. Bland annat skickade jag en påminnelse på morgonen till ett möte på eftermiddagen, men skrev att det började en timme senare än avtalat. Sånt är dumt. Det förvirrar folk. Jag fick givetvis gå ut med en rättelse, för en av de kallade är uppmärksam. En stund senare, när jag gick för att hämta varm choklad vid kaffeautomaten (kaffet är odrickbart), var det nån som dök på mig i ämnet som mötet ska behandla. För det första känner jag att det här är en arbetsuppgift som inte borde ligga på mig, men för det andra känner jag att jag prioriterar arbetet med detta eftersom jag är beordrad att göra det och jag lägger ner exakt så stor del av min arbetstid på detta som avtalat. Och ändå känner jag, för det tredje, att det jag gör inte räcker till. Det är en grupp som ska arbeta med detta, det är inte enbart jag.

∼ ♦ ∼

I kväll är E och jag ensamma. Han är så gullig och säger att min matlagning är OK trots att jag själv tycker att den är usel. Det är väl som med annat som en prioriterar men inte gillar, det blir lätt fantasilöst. Igår fick min sambo laga mat trots att det var Mors dag. Vi åt chicken tikka masala på ballen* där vi hade klämt ihop oss alla tre. Nej fyra – vi hade en naanvakt** också.


Det var ganska trångt, men vi tyckte ändå att det var mysigt 
så i kväll åt vi där igen – fast bara E och jag eftersom Anna jobbar. Och mästerkockan – NOT! – bjöd på korv och makaroner, falukorv till E, kycklingkorv till mig. Båda åt grönsaker.

∼ ♦ ∼

Och så kan jag inte låta bli att kommentera att Uppsala kommun ska byta logga. Enligt SvT Uppsala har arbetet med att ta fram en ny logga pågått sedan slutet av 2015. Prislappen: 2,5 miljoner kronor. Skälet till bytet är att nuvarande logga anses för gammal (cirka 30 år) och att kommunens logga

”[…] ska vara framtida och samtida i den digitala världen

säger Kristian Florell, enhetschef för varumärkesutveckling.

Stadsdirektör Joachim Danielsson hävdar att

”tanken med den nya loggan är att det ska bli lättare för kommuninvånare och företagare att ha kontakt med kommunen […] medborgarna i kommunen ska känna igen sig i kontakten med kommunen

Som kommunikatör, med just 30 års erfarenhet, vet jag att om det är nåt en ska passa sig för så är det att byta logotyp. Det rör upp känslor. Många tycker att 2,5 miljoner kronor är mycket pengar. Själv tycker jag att det i det här sammanhanget inte är särskilt mycket pengar, men att dessa pengar kunde ha lagts på nåt som kom människor mer till gagn. Och den nya logotypen är varken roligare eller snyggare än den gamla.

Uppsala kommuns logga gammal och ny

De(n) nya loggan är varken roligare eller snyggare än den gamla, tycker jag.

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen
**naanvakt = väktare över naanbröden, i det här fallet Lucifer Katt


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Diskutabelt, Familj, Jobb, Mat, Media, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.