Måndagen den 21 maj 2018: Blått, tjockt och inte så smart


 



Kära dagbok…

Plötsligt blev det måndag och arbetsdag igen. Jag har haft en lugn och vilsam helg, även om jag understundom kände mig lite deppig. Gårdagens utevistelse i Slottsträdgården med efterföljande indisk middag fick mig att må så mycket bättre. Men bäst av allt mår jag nog för att vår Snuffe a k a Lucifer verkar helt återställd. I morse var det jam-session utanför sovrumsdörren. Jag klev upp innan larmet gick igång och möttes av två hungriga tisslingar – Lucifer och Citrus. Lucifer får sin sista skonmatpåse idag, mat som de senaste dagarna uppblandad med vanlig kattmat. Han har inte kräkts igen, tarmen funkar och han verkar glad och nöjd med tillvaron. Min sambo är ledig idag och har koll på killen. Kattburen är emellertid inte uppställd på vinden ännu, men den är inställd i klädkammaren. Och ja. Även om vi har råd att betala djurvård – det var väl ingen som trodde att vi struntade i detta, hoppas jag??? – ska vi ringa om försäkring på katterna. Det finns ett enda försäkringsbolag som har mitt förtroende fortfarande, nämligen.

Lucifer och Citrus

Bror och syster hade gemensam jam-session i morse. Ordningen verkar återställd.

∼ ♦ ∼

Vita molntussar på blå himmel

Jag älskar den här blåa färgen!

Himlen var lika blå i morse när jag gick till jobbet som pikétröjan jag valde att bära idag. Jag älskar den himmelsfärgen, men är ofta rädd för att ikläda mig annat än tjockis-svart. Magen är emellertid numera så enorm och valkarna hänger i tunga traktordäck runt jeanslinningen, fram som bak, att det inte går att dölja oavsett färg. Om jag inte hade haft mina promenader till och från jobbet hade jag varit TJOCK-TJOCK-TJOCK. Nu är jag ”bara” TJOCK-TJOCK.

På jobbet pratades det fortfarande om torsdagens sommarkonferens och torsdagskvällens fest. Jag fick se bilder och skrattade gott åt 70-talsklädda kollegor, varav några såg helt främmande ut för mig. Så främmande att jag måste fråga S vem det var… Kanske borde jag delta mer i såna här fester. Men jag är rädd att jag ska sitta ensam i ett hörn, faktiskt. Nästa vecka har vi enhetsfest efter vårens sista enhetsmöte. Inte heller då ska jag delta. Jag tycker det känns… så svårt. Jag har blivit rädd för människor igen. Det är mig det är fel på, inte ”alla andra”.

Två fula fiskar

Jag åt fisk, kanske för att jag ville bli smart.

Klockan elva gjorde jag mig redo att gå till ledningsgruppen och ha kommunikationsövning. Joru, rätt dag var det, men två timmar för tidigt. Nåja, inte försent, i alla fall. Men jag kände mig rätt dum eftersom tre av cheferna satt i rummet tillsammans med några andra – fast det var definitivt inte ledningsgruppen. Jag fick jobba med lite annat i stället, bland annat en text med förklarande bilder som ska gå ut till användare som är på teknisk nivå liknande min. Och sen blev det lunch.

Jag åt fisk, möjligen med förhoppningen att bli smart. Det hjälpte nog föga. Låt mig förklara varför… Vid varje kommunikationsövning har jag tagit en bild av det team som deltagit – eller rättare sagt de personer i varje team som vill vara med på bild. Jag inhämtar tillstånd att publicera i sociala medier – sånt är jag väldigt nog med. Men jag är ingen vidare fotograf. Idag, när jag återvänt vid rätt klockslag till ledningsgruppen och just när jag skulle fota den, under quizet, fick Högsta Tjifen ett Viktigt Samtal, bad om ursäkt och skenade ut för… ”att kommunicera”. Mina armar räckte inte till för en enda bra bild på de resterande, så jag tog tre bilder. Ingen är ens hyfsat bra. Jag bad Tjifen att skicka mig på fotokurs. Sen slängde jag ihop de tre bilderna till ett kollage. Och lite kul blev det, trots allt. De flesta ser normala ut (alla är normala i verkligheten), om än lite fundersamma (typ ”varför gick jag med på det här?”).

Ledningen kommunikationsövar fotokollage tre bilder

Ledningen minus Högsta Tjifen kommunikationsövar. Min himmelsblå pikétröja skymtar.

∼ ♦ ∼

Mini på bokrumsmattan

Raklångsprotest med kväkande från Mini på mattan i Bokrummet.

Nu tycker Mini att jag har suttit alltför länge i hennes skrivbordsstol. Hon brukar kväka till svar när jag kommer och hon ligger i stolen och jag försiktigt säger att jag vill/behöver sitta där en stund. Ibland lyfter hon inte ens på huvudet, ibland öppnar hon knappt ögonen. Och öppnar hon sina gröna är det för att ge mig Onda Ögat. Jag lyfter varsamt upp henne och försöker få henne att ligga i farfarsfåtöljen en stund medan jag jobbar färdigt. Det är ytterst sällan det funkar. Igår la hon sig raklång på mattan i Bokrummet och kväkte lite till, ungefär som en riktigt tjurig unge. Dessa katter, dessa älskade katter, är sannerligen riktiga personligheter…

Det är dags att åka och hämta Anna som har träffat sin äldste son.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Familj, Jobb, Mat, Personligt, Sociala medier, Trams och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Måndagen den 21 maj 2018: Blått, tjockt och inte så smart

  1. Anne skriver:

    Ha ha… efter dina berättelser om katterna så tvivlar då inte jag en sekund på att du betalade för vården och det med, om än inte glädje, så med kärlek. Djuren har en fantastisk förmåga att få en att slå knut på sig självt när det kniper och de är krassliga. Som du vet hade jag otur med både hund och katt (så jäkla mycket otur så det var samma dag till och med – nästan så man inte tror på det själv ens) men jag hade betalat och gjort det som måstes oavsett försäkring eller ej. Tack vare försäkringarna slapp jag i alla fall leva på vatten och bröd 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Nä, du kanske inte gör det men de som bara hoppar in och läser ett inlägg och bildar sig en uppfattning utan att ha hela bilden – som jag för övrigt aldrig ger här på bloggen… Ja du fattar vad jag menar. Sen var det inte jag som betalade, det var min sambo. Men i slutänden delar vi med all säkerhet på kostnaderna på ett eller annat sätt.
      Jag har en befogad skepsis mot försäkringsbolag, det är det min tvekan handlar om. Sen vill väl ingen leva på vatten och bröd… 😦

      Liked by 1 person

  2. Skönt att tillfrisknandet verkar fortsätta för kissemissen !

    I övrigt verkar du haft fullt upp, men det är så det är, dom där måndagarna är annars i segaste laget… 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      I morse fick han bara vanlig kattmat och han var lika glupsk som vanligt. Sen fick han tokspel – kanske glädjefnatt över att slippa skonkosten? – och skenade runt i lägenheten när Anna hade gått till jobbet och jag satt och käkade frukostyoghurten. Ett energipaket… 😛
      Jag gillar måndagar, vet du, för jag gillar mitt jobb! 😛

      Gilla

  3. Agneta skriver:

    Heja lilla kissen 😃👍🏻, hoppas han får vara frisk nu!

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.