Ett inlägg om en bok.
En bok som stått länge på inköpslistan är Mons Kallentofts och Markus Luttemans Heroine, den fjärde delen i Herkulesserien. Därför blev jag extra glad när födelsedagspaketet från vännen FEM innehöll just den boken. TACK! Idag på söndagen läste jag ut boken, som är en studie i våld från första till sista sidan. Ja, en får inte vara ängslig när en läser den här otäcka serien.
Boken inleds med såväl människorov som grov misshandel och gruppvåldtäkt. Polisen Zack Herry har knappt hämtat sig från sin förra insats och från förlusten av flickvännen och deras ofödda barn när han ensam ger sig in i förorten Stallhagen för att försöka hitta den försvunna kvinnan. Våldet mot kvinnan har lagts ut på YouTube och det visar sig vara en bekant till Zack från ungdomsåren. Kriminella gäng har tagit över förorten och Zack ger sig in i ett riktigt getingbo. Dessutom har han bara 24 timmar på sig. Tiden med mera tickar ner…
Den här boken läser jag snabbt, precis som händelseförloppet i den. Händelserna är realistiskt skildrade och författarna väjer inte för att beskriva det råa våldet och dess konsekvenser eller hur lite ett människoliv tycks vara värt för somliga. Det är riktigt otäckt. Den som tänker sig att läsa den här boken bör vara beredd på att den är nästan ännu otäckare än de tre första böckerna. Jag föredrar egentligen mindre blod och mer mystik. Icke desto mindre är boken väldigt bra.
Toffelomdömet blir det högsta.
Läs vad jag tyckte om övriga delar i Herkulesserien:
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
