Kära dagbok…

Lille Per, jag och Lena Kling-Kling hemma på bakgården.
En gång, på äldre stenåldern, när jag var barn, bodde jag också på Main Street. Det är 50 år sen. Vi bodde i ett gult hus i en liten stad i Småland. Balkongen vette mot gatan och där var det alltid smutsigt. Men vi hade en fantastisk bakgård där jag lekte med Lena Kling-Kling, Stojan, HelenåMarie och Lille Per. Peter och Thomas bodde där också, fast med dem hade jag inte så mycket gemensamt. Thomas var rätt dum, om jag inte minns fel. Idag hade en nog sagt att han var ett bokstavsbarn. Peter var snäll när en lekte med honom ensam. Vi lekte med hans bilar i hans kök nån gång.

Rosor finns på min väg. Den här rosen står emellertid i en kruka på köksbordet.
Nej, jag ska inte skriva mina memoarer här och nu. Jag har ett manus om De Sju Svåra Åren, ett manus som inget förlag ville ge ut i bokform. Detta manus är det enda i memoarväg som finns – förutom mina bloggar. Daganteckningar, betraktelser… Jag skriver för att få finnas kvar, som självterapi, för att jag vill dela med mig av vissa saker, för att kunna minnas. Sen… när jag inte kan prata om saker och ting… då finns en hel del här. Jag skriver för MIG, inte för nån annan.
Idag bor jag på Main Street igen, i ett gult hus, men i en storstad, i Uppsala län. Jag bor med min fästmö och familjen Katt och två veckor i månaden med bonussonen E. Jag har levt och överlevt i 56 år. Jag har kämpat för att vara där jag är nu, uppnått mål jag har satt. Vägen har inte varit spikrak, livsvägar är aldrig spikraka. Den väg jag går på nu har visat sig ha… spännande kringelikrokar, rosor med törnen, men lik förbaskat rosor…
To be continued…
∼ ♦ ∼

Bokbyte igår från psykologisk thriller till spionthriller.
Jag är sällan ensam hemma numera. Det är ett medvetet val – jag ville ju bli sambo. Igår kväll jobbade Anna. Jag flängde runt med dammsugaren av och till när jag hade fixat mat till E. Katterna är inte överförtjusta i dammsugaren. Sen satt jag på ballen* med dem och läste en stund. Jag läste ut ytterligare en födelsedagsbok och plockade fram förhandsexemplaret av en spionthriller som jag fick från Norstedts förlag i veckan. Boken kommer eventuellt ut i handeln nästa vecka. Alla böcker jag har läst den senaste tiden har varit jättebra. Många har stått på min önske-/inköpslista, andra har jag fått från förlag. Att läsa är det bästa jag vet. Att läsa bra böcker är snäppet bättre och att läsa bra böcker med Anna är bäst.
Idag är E och jag lediga medan hans stackars mamma fick kliva upp i ottan och cykla till jobbet. Min dag började jag på sedvanligt ledig dag-sätt, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Frukost har jag intagit på ballen. Jag har inte gjort mycket mer nytta än att jag har städat en toalett, bäddat och skickat in E i duschen. Han har fått en sprajtans ny tischa på sig, för idag när Anna har slutat jobba, ska vi gå ut och äta grekiskt på lokal. De nya jeansen har förargligt nog fått en röd färgfläck. Överenskommelsen med skolan om plugg i stället för prao har den här veckan inneburit att E har hängt med vaktis och målat. Utan skyddskläder. Vad jag tycker om det kan du kanske läsa mellan raderna. Det är nog tur att jag inte är förälder, bara Mammis, annars hade jag inte kunna knipa.
Det är dags att tömma kattpottor, ta en dusch och ge E nåt ätbart. Oklart vilken ordning det blir. Med tömningen kommer säkerligen lite dammsugning, så duschen blir väl sist.

Sällskapssjuk Citrus.
Katterna har busat hela förmiddagen. Citrus har varit extra hungrig och lapat kökssktol sällskapssjuk och var med i köket när jag fixade frukost och låg en stund på ballen medan jag åt.
I skrivande stund ligger de på ballen alla tre, till och med Lucifer, katten som har till uppgift att vakta silvret. Fast mycket till vakt är han förstås inte, han sover som synes på sin post.

Ingen vidare vaktkatt…
Mamma Mini älskar solen på ballen, men jag tror baske mig hon älskar min skrivbordsstol mer. Och nu, när jag märkligt nog har betalat årsavgiften till stans bostadsförmedling, är den hennes – ett tag…

Den är min, Min, MIN, skrivbordsstolen!
∼ ♦ ∼
*ballen = balkongen
Livet är kort.