Ett inlägg om en bok.
Sju böcker fick jag i födelsedagspresent. Tre av dem var från min sambo. Tack! Nu har jag slukat två av böckerna, en feelgood-roman och en psykologisk thriller. Blodlokan, som titeln är på den senare, är första delen i Louise Boije af Gennäs planerade Motståndstrilogi. Föredömligt nog var del ett på ”bara” cirka 450 sidor. Alldeles lagom.
Bokens huvudperson är den unga Sara som kommer till Stockholm från Örebro. Sara har fått jobb på ett kafé och bor inneboende i Sumpan. Varken jobb eller boende är toppen när allting plötsligt ändras genom mötet med den annorlunda, vackra och varma Bella som bor i en våning på Östermalm. Saras pappa har dött i en eldsvåda och hon plågas av sorgen. Stockholm skulle bli en nystart för henne och det blir det – på sätt och vis. Ganska snart händer konstiga saker runt Sara. Det är som om nån tror att hon vet nåt eller har nåt… som nån annan vill ha. Sara blir allt mer luttrad – eller sjuk. Vem kan hon lita på? Utöver Saras historia innehåller boken utdrag om autentiska rättsfall, en stor dos samhällskritik och så… trafficking och barnprostition.
Ja det är rätt mycket i den här boken och ändå stannar omfånget på, som jag nämnde inledningsvis, cirka 450 sidor. Författaren är annars känd för att skriva böcker på minst 600 sidor. Men mycket behöver inte betyda bra även om jag verkligen älskar Louise Boije af Gennäs sätt att skriva. Den här gången tycker jag emellertid att hon inte helt lyckas med sina karaktärer. Det är som att de skrivs ut ur handlingen när hon tröttnar på dem. Vissa händelser i boken känns inte heller riktigt trovärdiga. Men, men, kanske får allt sin förklaring i de kommande två delarna. Jag väntar förstås med spänning!
Toffelomdömet blir högt, men inte det högsta.
Livet är kort.
Jag la till den i min lyssningslista igår. Jag har inte läst henne förut. Lyssnade ut Älskaren från huvudkontoret /Camilla Grebe, igår. Den var bra men lite för omständig . Ska dock lyssna på nästa också.
GillaGilla
Louise Boije af Gennäs har skrivit böcker i många år, kolla gärna bakåt – alla är inte tegelstenar! Detta var hennes första spänningsroman.
Camilla Grebes böcker har jag bara läst dem hon skrivit ihop med sin syrra Åsa Träff, inte nån annan. Systrarna skrev riktigt bra och spännande deckare tillsammans, också en del relationer i det hela.
GillaGillad av 1 person
Ja jag har lyssnat på fyra -tror jag, av de gemensamma böckerna 😊
GillaGilla
Jag har läst fem.
GillaGilla
Jag har läst alla tegelstenar och tyckte blandat ..ptja/många ord / sorglig och bra.
Nu håller jag på med Blodlokan och är vål inte så impad , håller med om att vissa händelser är inte så värst trovärdiga . Men den är spännande det kan jag inte komma ifrån . Himla praktiskt med dina reccensioner 🙂
GillaGilla
Spännande var ordet och även om detta inte är det bästa hon har skrivit vill jag läsa fortsättningen. 😛
GillaGilla