Ett inlägg om en bok.
I samband med mina utflykter till second hand-affärer för att lämna prylar till återvinning kan jag ibland inte låta bli att titta lite, framför allt på bokbeståndet. Det är mycket som lockar, men jag har lovat mig själv att fram till flytten är det verkligen enbart böcker som står på inköpslistan som får inhandlas, inga andra bra-att-ha-böcker eller så. Därför kände jag inte så väldigt dåligt samvete när jag slog till på Varg Gyllanders bok Bara betydelsefulla dör. Priset för pocketböcker på Myrorna i Boländerna är något för högt, enligt mitt tycke, men jag hade råd med 20 kronor.
Det här är andra boken i serien om kriminalteknikerna Ulf Holtz och Pia Levin. I den här uppföljaren till debutboken Somliga linor brister möts läsaren av såväl nynazister som funktionshindrade, men givetvis också mord (det är ju en deckare). En nynazistisk ledare mördas genom att få en pil från ett armborst genom halsen. Ulf Holtz (Varg Gyllanders delvis alter ego Ulf = Varg?) och Pia Levin får en obehaglig utredning att gräva i. För det handlar förstås inte enbart om främlingsfientlighet utan även om familjehemligheter såsom barnmisshandel. Vid sidan av håller Ulf Holtz förhållande med den unga Nahid att rinna ut i sanden. Ska hon återvända till sitt hemland för att gifta sig eller för att hon själv vill tillbaka och arbeta?
Som i debuten känns handlingen i boken realistisk – men så är också författaren presschef vid Stockholmspolisen. Däremot tycker jag att boken har lite för många teman, vilket skymmer huvudtemat som jag tycker är det mest intressanta. Vidare känns det som om författaren droppar vissa teman/trådar som ändå är väsentliga, till exempel Nahid. Eller är telefonsamtalet till Ulf i slutet av boken från henne? Det borde jag veta eftersom jag läste tredje boken i serien i somras, men jag får faktiskt tjuvkika på vad jag skrev då.
Det samlade Toffelomdömet blir ändå högt, för det här är en spännande deckare. Och jag tänker självklart försöka få tag i de två åtestående böckerna i serien.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Läser så sällan deckare. Vet inte hur jag ska hinna allt.
GillaGilla
För mig är läsning och framför allt deckare riktig avkoppling. Läsning är nåt jag prioriterar framför annat som matlagning, bak, handarbete, idrott etc. Men jag vet att jag borde prioritera om lite ibland… :P: Jag vet också att när en pluggar, då hinner en inte med att läsa så mycket annat. Tänk när jag läste litteraturvetenskap – i fyra terminer. Efteråt läste jag ingen skönlitteratur på två år. DET är sant!
GillaGillad av 1 person
Jag gillar också Varg Gylanders böcker . Ska nog läsa om dem 🙂
GillaGilla
De är realistiska och känns trovärdiga trots att det är fiktion, men samtidigt är det lite för många lösa trådar. Eller också tycker jag bara det senare för att jag inte har läst de tre första böckerna i rätt ordning…
GillaGilla