Kvinnan i guld (2015)


Ett inlägg om en film.



Filmen Kvinnan i guldIdag är det minnesdagen över förintelsen.
Det är samma datum som fångarna i Auschwitz befriades 1945. Med anledning av dagen visades flera TV-program med detta som tema. Jag valde att se filmen Kvinnan i guld (2015) på Sjuan.

När Maria Altmans syster dör aktualiseras drömmen om att återfå den konst som nazisterna stal från familjen. En son till hennes väninnan engageras motvilligt. Han är ganska ”grön” som jurist och de första stegen är stapplande. Allt tycks vara omöjligt – den Österrikiska staten vill inte ge med sig. Men Randy Schoenberg satsar allt, trots att hans familj växer och att hans chef nekar honom att ta sig an fallet.  Den tredje musketören blir Hubertus Czernin, som sluter upp och bidrar med kontakter. Och självklart handlar det inte bara om ett antal tavlor av Gustav Klimt, bland andra Kvinnan i guld. Det handlar om att erkänna att man har gjort fel och att återlämna det man har stulit, det som rättmätigt tillhör nån annan.

Jag började titta lite förstrött på den här filmen. Sen fastnar jag. Jag blir förbannad. Varför är det så svårt att erkänna att man har gjort fel och göra rätt i stället? Maria Altmans tavlor blir symboler för så mycket. Kvinnan i guld är inte bara en tavla av hennes faster, det är det enda som finns kvar av Maria Altmans familj. Som det känns igen… Det är inte sakerna i sig, utan det de symboliserar, människorna de minner om.

Helen Mirren är alldeles lysande i rollen som den lite excentriska Maria Altman. Maria Altman, som fick tillbaka sin konst, som vann mot Österrike. Ännu finns det cirka 100 000 konstverk som inte har återbördats till sina rätta ägare.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Film, Personligt, TV och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.