Dit solen aldrig når


Ett inlägg om en bok.



Marianne Cedervalls bok Dit solen aldrig nårDet tycks som om jag är inne i en riktig läsperiod!
I kväll slukade jag ytterligare en julklappsbok. Den här gången var givaren Fästmön och boken Dit solen aldrig når av Marianne Cedervall. En mysdeckare vars handling utspelar sig under våren passade bra att läsa medan snön föll utanför. Tack!

I den tredje boken i serien om Anki Karlsson befinner vi oss som vanligt på Gotland, Sveriges svar på Midsomer. Ankis kompis den pensionerade polisen Tryggve ska resa på semester och Anki tar hand om hans hund och krukväxter. Av en händelse råkar hon hitta en anteckningsbok hemma hos Tryggve, en bok som handlar om ett gammalt olöst fall. I samband med en långritt hamnar Anki vid ett före detta vilohem för kvinnor. Och så träffar hon en journalist som är gamla hemligheter på spåren, nåt som hon är på väg att avslöja i en artikelserie. Att gamla hemligheter röjs är förstås inte populärt hos alla och så går det som det går: mord.

Det tar ganska lång tid innan boken blir riktigt spännande. Bitvis tycker jag att historien trevar sig fram lite. Till viss del anar jag vem som är vem, men inte vem som är mördaren. Boken är rätt mysig att läsa, men jag skulle nog ha önskat lite mer… spänning. Författarens starka sida är emellertid kanske inte att bygga upp kusliga stämningar. Däremot är personporträtten så realistiska att de bara måste ha verkliga förebilder.

Det samlade Toffelomdömet blir ändå rätt högt. Jag gillar mysiga deckare, allt behöver inte vara blodbad jämt och samt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Familj, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Dit solen aldrig når

  1. MarveW skriver:

    Jag gillar Cedervalls böcker. Egentligen har jag massor av synpunkter på dem, men jag gillar dem ändå.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jo, samma här. Men jag gillar hennes personteckning och att de inte är så blodiga. Vissa deckare numera är så jätteblodiga att det spännande i dem, gåtan om vem och varför, drunknar i blodbad.

      Gillad av 1 person

  2. FEM skriver:

    Ja, jäklar, vad du slukar böcker just nu! Härligt! Jag har precis börjat på en Anna Jansson, Alla kan se dig, och jag vet att det kommer bli sträckläsning i helgen. Det ser jag fram emot nåt enormt.

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.