Hur jag lärde mig förstå världen

Ett inlägg om en bok.

---

Ibland är det oväntade och överraskande bra. Riktigt bra, till och med. Som julklappen jag fick av Annas snälla mamma och hennes L förra året. Tack! Ja, jag fick egentligen två julklappar, men den jag tänker på är Hans Roslings självbiografi, förfärdigad med bistånd av Fanny Härgestam, Hur jag lärde mig förstå världen. I morse vid halv fem-tiden läste jag ut boken.

Den här självbiografin började Uppsalasonen Hans Rosling skriva i delar. När det stod klart att han drabbats av bukspottskörtelcancer och inte hade lång tid kvar att leva (cirka ett år levde han efter beskedet) tog skrivandet fart. Till sin hjälp hade han journalisten Fanny Härgestam. Jag brukar vara rätt kritisk till journalister som ”hjälper till” att skriva kände personers böcker. I det här fallet är jag det inte. Det känns som om Hans Rosling har skrivit allt – och då har den medverkande skribenten/journalisten lyckats.

Boken ger läsaren glimtar från Hans Roslings barndom och familjeliv som vuxen. Men de djupaste skildringarna handlar om hans tid som läkare, forskare och lärare, framför allt i Afrika. Det är spännande och framför allt lärorikt att få ”resa” med Hans Rosling till länder som är så fattiga att den som inte sett det med egna ögon näppeligen kan tro att det är så som det är. Via den här skildringen öppnas mina ögon mer.

Hans Rosling – och kanske Fanny Härgestam – har ett bra flyt i sitt språk. Beskrivningarna av andra kulturer och möten med människor är levande och färgrika och i många fall roliga. Ett ställe där jag skrattar högt för mig själv är när Hans Rosling är i USA och så glad att han gör hoppsasteg på Manhattan. Varför då? Det avslöjar jag självklart inte här. Läs boken så får du veta!

Varför boken var överraskande, förresten? Först och främst för att den inte stod på min inköpslista. Men Annas snälla mamma och hennes L hade uppenbarligen tänkt – och tänkt rätt. Det är nämligen inte lätt att köpa bokklappar till en bokmal som köper ganska mycket litteratur till sig själv. I det här fallet fick jag en bok jag varken hade eller hade läst – och som jag tyckte var väldigt bra.

Toffelomdömet blir det högsta.

 

---

Livet är kort.