Abraham-dagen den 18 december 2017: Förnimmelser, hårda klappar och ett gott samvete

 

---

Kära dagbok…

Mamma är med runt halsen.

Så kan en väl säga att vi har gått in i julveckan eftersom det är julafton på söndag. Jag har bytt ut mammas orange sidenhalsduk mot en mer julig. Det känns gott att ha lilla mamma runt halsen, men en smula oroande(?) att jag inte känner hennes doft i halsduken. Gissningsvis är det bara att vänja sig vid att dofter och andra intryck från mamma avtar och bleknar. Så här i juletid känns hon ändå mer nära än annars. Det kommer små tecken som jag sparar i hjärtat. Jag vet ju hur hon uppskattade att få komma till mig i Uppsala om jularna. Själv var jag så tudelad – ville vara både med mamma och med Fästmön och familjen. Nu när jag inte längre behöver dela mig känns det gott att få vara med nära och kära och inte sitta ensam. Det är det många som gör och det gör ont i sagda hjärta att veta att julvärdskapet i TV sänds direkt. Jag menar, inte ens där har de ensamma sällskap i realtid mer än nåt inspelat.

 

∼ ♦ ∼

Jaha. Nu har jag inlett även detta inlägg med att gnälla. Om jag ska säga nåt positivt är det att handleden är mindre ond idag. Kanske beror det på att det har blivit mildare väder. Infektionen förbryllar mig. Jag får feber rätt som det är. Vissa stunder har jag jätteont i halsen och bröstet när jag andas, andra stunder nyser jag. Rösten svajar understundom. Men sen blir det inte mer. För säkerhets skull tog jag en Ipren innan jag åkte till jobbet idag. Jag känner mig inte på topp vad gäller måendet, men jag är inte sjuk så att jag måste vara hemma.

Jag försöker…

∼ ♦ ∼

Titta jag lyckades införskaffa det ett universitet inte klarade av att göra.

Det kändes lite mer nertrappat på jobbet idag, inte så hysteriskt som det kan vara. Fast jag har förstås fortfarande saker jag måste fixa och avsluta innan jag kan gå på julledighet, medan jag tycker att somliga mest har springer omkring och babblar och flabbar eller sitter flera timmar och fikar sen i förra veckan. Ja ja, vi har alla olika uppgifter här i livet och hur andra gör är inte mitt bekymmer. Fast när det drabbar mig är det det. Att en enkel beställning inte kan levereras för att det går så förfärligt långsamt gör att jag funderar på om jag verkligen jobbar vid ett universitet eller inte. Nu orkar jag inte bli mer irriterad över detta utan jag införskaffade kalendersatsen, som inte kunde levereras, på egen hand OCH stod för kostnaderna (för själva kalendern, inköpsresan och tiden). Hur svårt kan det vara ibland???

∼ Plats för fula ord över att små saker aldrig tycks kunna fungera
som de ska. ∼

Den griljerade kalkonen hade två brunögon förra året.

Men tillbaka till mig. Om jag jobbar intensivt så att jag kan ta ledigt med gott samvete. Det känns extra skönt att vara flexledig på fredag, för då kan jag handla sista minuten-klappar om det behövs eller vara behjälplig som chaufför om det finns såna behov. Jag köpte en kokt kalkon i lördags och den ska jag griljera på fredag eller lördag. Sen tar jag med mig några skivor till Anna, för det är där jag ska fira jul. På annandagen åker jag hem till New Village igen, eftersom jag vet att Anna sen är ledig två dagar och med all säkerhet vill umgås på egen hand med sin äldsta dotter som kommer hem från England. Jag har i färskt minne hur min egen mamma ville umgås exklusivt med mig…

∼ ♦ ∼

En sorts julklapp av det hårda slaget, en sån jag verkligen gillar, har jag fått veta att jag har vunnit idag. Jag var med i en tävling hos Johanna. Idag kom ett mejl att jag har vunnit ett hemligt bokpaket. Å, vad jag blev glad! Tack snälla Johanna! Fram tills paketet kommer ska jag fundera och spekulera över dess innehåll. Riktigt spännande ska det bli, särskilt med tanke på att Johanna gillar deckare lika mycket som jag…

Jag har vunnit ett hemligt bokpaket i en tävling hos Johanna.

 

∼ ♦ ∼

Nu ska jag ställa mig vid strykbrädan medan tvättmaskinen jobbar med ett gäng tjockis-svarta kläder. Och så ska jag fundera över mackorna jag ska äta till kvällsmat i afton – lite skillnad mot gårdagens thaimiddag…

Så här gott åt jag igår kväll i skenet av tre tända adventsljus.

∼ ♦ ∼

 

---

Livet är kort.