Torsdagen den 7 december 2017: Vi kan inte ta med oss nånting, men fram till dess…

 

---

Kära dagbok…

Grejor i hallen i väntan på färd till återvinning.

Nu vet jag exakt hur det känns att få det vassa hörnet av en gammal plastpärm intryckt i ryggslutet – det gör ONT!!! Ja, för jag kunde ju inte låta bli att fortsätta i förrådet igår kväll, trots att jag hade tänkt att vila. Vilan bestod av ett avbrott för smörgås, tankning och färd till Äldreboendet där Fästmön jobbat från klockan sju – på morgonen, alltså – till klockan 20 för att skjutsa hem henne. Nån lojalare medarbetare än Anna finns inte. I mitt stilla sinne undrar jag bara när hon ska hinna och orka rensa etc inför flytten hemma hos sig. Det kommer dessutom en jul emellan och då ska vi samlas hos Fänriken. Mitt förråd är emellertid att anse som färdigrensat nu. Jag har till och med ställt in några packade flyttlådor från vardagsrummet i förrådet.

Plats för stående ovationer!

Hela min kropp värker för tillfället. Ryggen är inte värst nu, det är vänsterarmen. Dess muskler måtte ha blivit rejält chockade av allt bärande. Igår blev det fyra vändor till soprummet. I hallen står tre säckar som ska till återvinning. Snart vet jag inte vad jag kastar och ger bort. Skulle jag veta det kanske jag ångrar mig. Det är bäst att inte se bakåt. Jag försöker se framåt – ända fram till den allra sista resan vi alla ska göra – då kan vi ju inte ta med oss nånting. Bäst att vara förberedd.

Ingen kan ta med sig nåt på den allra sista resan.

∼ ♦ ∼

Funderar och skriver – fast inte så nån eventuell bloggläsare får se mina jobbtexter.

Idag har jag hårdprioriterat att jobba med mitt nyhetsbrev. Det blir årets sista och jag vill göra nåt lite extra. I morse var jag som vanligt tidigt på jobbet och kunde då skriva klart de sista texterna, mer eller mindre. Jag filade på texterna under förmiddagen och fixade bilderna, men det kom även annat emellan som inte blev gjort igår för att jag var på ett långt möte samt utrymningsövning igår eftermiddag. Jag jobbade på distans en timme med lite inläsningsmaterial på eftermiddagen idag.

Utrymningsövningen igår förlöpte förresten väl. Det hade varit konstigt annars, för den var förannonserad. I vår kommer en övning som inte aviseras i förväg. Det som slog mig som märkligt igår var att ingen räknade in oss – eller jag uppfattade inte att nån gjorde det – det kanske gjordes. Samtidigt kanske det int behövde göras vid en övning? Jag fick i alla fall höra att min avdelning, med cirka 120 anställda (?) tog sig ut på åtta minuter. Det är riktigt bra.

∼ ♦ ∼

Idag ringde handläggaren från försäkringsbolaget. Det kändes bra att prata och reda ut saker som jag kände var lite oklara. H*n beklagade att h*n inte hade varit tillgänglig – h*n hade varit sjuk, stackarn.

Jag har även granskat flyttkontraktet lite mer ingående och inser att det är ganska mycket som flyttfirman inte gör. Ändå ställde jag många följdfrågor innan jag tackade ja till offerten. När jag mejlade frågorna fick jag bland annat veta att flyttfirman till exempel packar allt som jag inte själv vill packa. Fast sen har det kommit fram att de inte fraktar matvaror, växter, alkoholhaltiga drycker med mera.

Den gula orkidén blommar fortfarande, men den fraktar inte flyttfirman.

Den nya lilla pelargonen får jag också ta själv.

Vidare putsar inte flyttstädarna, en underleverantör till flyttfirman, fönster om det är för kallt och de frostar helst inte av frysen – för det tar för lång tid, fick jag veta. Eh… typ sånt som jag verkligen önskade att andra skulle göra. När jag nämnde böckerna kändes det också som om de var på väg att backa från priset i offerten… Nåja, jag får vara glad och betala för att de packar mina böcker och flyttar mina möbler. För böckerna följer med mig – ända till den sista resan.

En del av mina böcker.

Fler böcker.

Det finns böcker i alla rum i min lägenhet.

Några böcker till och James.

Böcker i gästrummet.

Böcker var det…

Några av mina bokhyllor. Och ja. jag har läst ALLA böcker.

∼ ♦ ∼

 

---

Livet är kort.