Fredag kväll den 17 och lördag dag den 18 november 2017: Till plastburkshelvetet och vänt


 



Kära dagbok…

Som alltid gjorde Fästmön mig lugn igår kväll. Jag hade så svårt att slappna av, men en halvtimme med Anna i bilen hjälpte. När jag kom hem messade jag en stund med äldsta bonusdottern. Därefter hade jag en liten fredagsfest för mig själv med goda ostbitar kvar sen tidigare helg(er), Lucilles fyllda tomater, en halv flaska Ripasso och ett öga på datorn, ett på Sjuan som visade en Maria Lang-film jag sett ett antal gånger tidigare. Ja, jag drack för mycket vin – tre glas – och jag gjorde det av fel skäl: jag behövde få sova. Och somnade gjorde jag för att vakna efter 4,5 timmar. En får vara glad för det lilla. I morse försökte jag ta det lugnt och läsa min visserligen gräsliga bok på gång, men ändå, med kaffe på sängen. Lite senare ringde jag en vän som jag visste också var vaken. Det är en födelsedag i familjen, men eftersom Anna jobbar och jag ska ha visning blir det firande först nästa söndag.

∼ ♦ ∼

 

Rensning av mammas papper

Det var svårt, men nu är det gjort: jag har gått igenom två kassar med mammas papper och foton.

Det ska vara visning i morrn igen. Det innebar att jag behövde städa, också det igen. Damma, dammsuga, torka av… Det mesta gjorde jag på förmiddagen, i morrn ger jag vissa saker en sista touch av trasan. Jag ville se hur pass ljust det är mitt på dan eftersom det är då visningen går av stapeln. Ett gäng främlingar på ingång i mitt hem ännu en gång, alltså. Jag tycker att det är svårt, men det måste ju göras.

När jag ändå var i mitt svarta mood tog jag tag i nåt jag borde ha gjort tidigare, men inte orkat. Jag gick igenom två kassar av mammas papper och foton. Nu är somligt sparat och somligt kastat och tårarna har trillat. Lilla mamma, du hade rätt bra koll på saker, trots allt.

Mitt på dan började det regna och då tog jag en tur för att göra några ärenden. Huvudet var inte med mig, så jag bar mig åt som en nybörjare vid bensinmacken. Sen åkte jag och köpte god mat, godis och lite annat jag behövde. Aptiten har sjunkit igen, såsom den alltid gör när det är mycket på gång. Jag tvingar i mig och vin hjälper när jag är hemma.

Att komma hem till en ren och välstädad lägenhet och ändå vara svart till sinnes är inte bra. Men jag kom på att jag skulle göra ytterligare en sak som länge har behövt göras: jag dök ner i plastburkshelvetet. Alla plastburksfetischister vet vad jag menar. Min mamma var en stor sån, men det vete fan om inte jag är värre! I vart fall är mitt plastburksskåp större än mammas var. Och större betyder ju mer plats att trycka in plastburkar. Nu är skåpet emellertid genomgånget. Tre stora kassar – två pappers och min pantväska – med burkar har jag burit ut och slängt i soprummet. Plötsligt går det att se skogen för alla träd. Ja alltså skåpet är ju inte på långa vägar tomt. Men det är utrensat och prydligt och jag är nöjd. Nu ska jag planera var nästa rensningsinsats ska göras. To be continued…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Film, Ironi, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Fredag kväll den 17 och lördag dag den 18 november 2017: Till plastburkshelvetet och vänt

  1. SoP skriver:

    Jag är mer en glasburksdiskare än plastburksbunkrare . Men jag tog tag i min samling när kökstaket målades i somras.

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.