Ett inlägg om en bok.
Ibland unnar jag mig en och annan ganska nyutkommen bok i inbunden utgåva. När Bokus aviserade att Mons Kallentofts senaste Malin Fors-deckare skulle vara plusprisbok i november beställde jag den. Fast jag fick ju förstås betala fullt pris. Boken levererades inte förrän i november, men beställdes i oktober. Dessutom hade det exemplar jag fick passmärken på vissa sidor, märken som tryckeriet alltså inte skurit bort. Sån otur hade jag.
I kväll läste jag ut det 20 spänn dyrare exemplaret av Bödelskyssen. Var boken värd pengarna, var den värd att läsas?
En kapning av ett plan på Linköpings flygplats är inledningen på Bödelskyssen, del två i den andra serien om polisen Malin Fors. (Serien är inspirerad av de fem sinnena, enligt baksidestexten.) Kaparen är ingen terrorist utan visar sig vara en ensamstående pappa som vill utkräva hämnd för sin dotter. Dottern blev berusad på en fest och utsattes för ett sexuellt övergrepp. Det hela filmades och spreds via sociala medier, nåt som fick till följd att flickan tog livet av sig. Kapningen avslutas kanske inte som tänkt. Men de skyldiga unga får en efter en grymma straff av en ny hämnare. Malin Fors och hennes kollegor arbetar under stark tidspress – som vanligt.
Precis som i den förra boken jag läste kan jag konstatera att barn är grymma. Och även den här gången används sociala medier för att jävlas. Börjar det inte bli lite tjatigt? Kanske. Men det speglar tyvärr den verklighet vi lever i. I den här boken känns vissa andra partier ganska långa och utdragna, halvsega. Malin Fors själv är dessutom rätt… beige den här gången. Som alltid är i alla fall slutet rafflande. Fast det jag gillar allra bäst är författarens språk. Understundom är det nästan lika vackert som poesi – trots att detta är en deckare och att det handlar om våld, övergrepp och mord.
Det samlade Toffelomdömet blir högt.
Livet är kort.