Ett inlägg om en film.
Ett gäng böcker jag har läst och gillat är Jussi Adler-Olsens om Avdelning Q. De flesta har jag skrivit om på min gamla blogg. Eftersom jag gillade böckerna så mycket blev jag förstås nyfiken på filmatiseringarna av dem. Igår kväll visade TV4 Flaskpost från P som är den tredje boken i serien och Carl Mørk och hans avdelning. (Hittills har det kommit ut sju böcker i serien, förresten, och jag har läst alla utom den senaste som står på min inköpslista.)
En flaskpost hittas av polisen. Det går knappt att läsa brevet inuti flaskan, men Avdelning Q lyckas förstås. Den som har skrivit brevet är kidnappad. Frågan är om P fortfarande lever – brevet verkar vara ganska gammalt. Carl Mørk tar sig tillbaka till sin Avdelning Q och börjar jobba med fallet. I samband med detta hamnar de i ett kidnappningsdrama där två barn, som levt med sina föräldrar i en religiös sekt, har försvunnit.
Jag tycker att filmen följer boken väl. Det i sig är ett gott betyg eftersom filmer ofta har en tendens att sväva ut i fantasier och avvika mer eller mindre kraftigt från den bok de är baserade på. Den här filmen är både otäck och spännande. Den innehåller en hel del våld och blod och faktum är att jag tittar bort ibland. Jag inser att en ska passa sig för såväl syra som saxar… För att inte tala om syskon. Det är nog bra att jag inga har.
Toffelomdömet blir det högsta.
Här kan du läsa vad jag tyckte om BOKEN Flaskpost från P!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
