Fredagen den 3 november 2017: Strategisk improvisation på flera plan


 



Kära dagbok…

Termometer som visar -2,5 grader utomhus och 22,3 grader inomhus

Minusgrader utomhus i morse, men varmt inomhus, tack och lov.

Det var minusgrader i morse. Clark Kent* och jag halkade försiktigt till jobbet. Där vägrade kortläsaren att släppa in mig och en annan person som också jobbar i huset. Kylan, kanske? På jobbet var det förvånansvärt många idag. Några hade inte koll på att det var halvdagsjobb och blev glatt överraskade. Lunchrummet var ganska tomt eftersom vi slutar klockan tolv.

Jag fick en del skrivet, bland annat halva nyhetsbrevet till nästa vecka, och hade bara ett enda kort möte. Detta fick till följd att jag hann fika med Zeta och Hanky-Panky – kors i taket! Jag låg mest i ett soffhörn och ältade att jag var trött, så trött. Nej, jag är inte särskilt rolig att hänga med just nu, det tycker varken kollegor eller familjen. Jag känner själv att jag borde sitta i karantän och gnälla och inte komma ut därifrån förrän jag är färdig. Det är tur att två hellediga dar följer på idag. Då ska jag göra ingenting annat än krascha i soffan och läsa.

Utsikt från lunchrummet

Ett öde lunchrum idag.

 

∼ ♦ ∼

Boken Nu: Strategisk improvisation för effektiv kommunikation

Snigg-orange bok med mycket intressant mellan pärmarna.

I våras var jag på en bra och inspirerande föreläsning anordnad av kommunikatörsnätverket på jobbet. Föreläsaren berättade att hon höll på att skriva en bok om strategisk improvisation inom kommunikation tillsammans med en annan person. Vår kommunikationsavdelning bestämde sig för att köpa in den här boken till dem av oss som så önskade. Jag önskade. Och i morse tofflade jag två trappor upp i huset och hämtade mitt snigg-orange exemplar av NuStrategisk improvisation för effektiv kommunikation. Självklart kunde jag inte låta bli att bläddra och läsa i den. Det blev en stunds yrkesutveckling innan jag tog emot dagens studiebesökare: vännen Jerry. Det passade bra att få besök just idag när det var lite lugnare på jobbet. Hade det varit förra fredagen, med fem möten, hade det varit omöjligt. Idag var det så tyst och lugnt att vi gjorde rundturen väldigt snabbt och fikade desto längre. (Ursprungstanken var att jag skulle bjuda på lunch, men det sket sig eftersom restaurangen i Segerstedthuset inte serverade mat idag. Samtidigt var den öppen till klockan tolv. Jag undrar vad de gjorde där om de inte hade mat idag. Nåja, det får jag aldrig veta och det bryr jag mig inte om heller.)

∼ ♦ ∼

Mina ursprungliga planer för kvällen blev ändrade, för Fästmön hade fått ändrad arbetstid idag. Detta gjorde att vi kan ses till kvällen och jag föreslog att vi skulle äta tillsammans på lokal. Nu hoppas jag bara att jag kan hålla mig vaken tills jag ska hämta Anna vid jobbet. Jag kanske kan ligga på min hårda kökssoffa, den som jag fick banka ihop igår kväll eftersom botten hade gått ur igen. Ja, ibland står fyra armar överst på önskelistan.

∼ ♦ ∼

SMS från vännen FEM

Bästa och äldsta vännen erbjöd sig.

Resten av helgen är blank i min kalender. Jag skulle så gärna vilja tända ljus för mina nära och kära. Eftersom det är 30 mil till graven och lika många mil därifrån var det inte möjligt nu. Men har jag då inte den bästa av bästa vänner i vännen FEM??? Igår kväll kom ett sms där hon frågade om det är OK (!) ifall hon åker upp till min familjegrav och tänder ett ljus i helgen eftersom hon även ska till minneslunden och tända ljus för sina nära och kära. Gulliga, snälla, goa FEM, TACK från hjärtat! Nu kan jag tända ett ljus hemma vid deras porträtt och ändå veta att det lyser på deras grav, antingen redan i kväll eller i morgon.

Värmeljus i handflata

FEM tänder ljus på min familjegrav och jag tänder ljus vid mina käras porträtt här hemma i helgen.

 

∼ ♦ ∼

*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, Sociala medier, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Fredagen den 3 november 2017: Strategisk improvisation på flera plan

  1. Agneta skriver:

    Så himla gulligt av henne (”FEM” alltså) ❤️😃!

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s