Recension: Hon som vakar


Ett inlägg om en bok.



Caroline Erikssons bok Hon som vakarFör ett tag sen hittade en alldeles ny bok 
ner i min postbox. Faktum är att boken är så ny att den inte hade börjat säljas än när jag fick den. I söndags kväll öppnade jag Caroline Erikssons Hon som vakar. I måndags kväll hade jag läst ut boken. Det här inlägget är tidsinställt att publiceras den första recensionsdagen. Ett varmt tack till författaren som sände mig boken med en fin hälsning!

Bokens centralfigur är författaren ElenaHon har separerat från sin man och fått låna ett radhus tillfälligt. Särskilt bra mår hon inte, men hon hankar sig fram med lektörsuppdrag. Och sin syster, som envist tjatar om fredagsmiddagar. En dag råkar hon se in till grannarna mitt emot. Det utspelas ett drama mellan mannen och kvinnan i familjen Storm. Strax därpå tar tonårssonen Leo kontakt med Elena. Plötsligt får Elena mer insyn i familjen än vad hon kanske vill ha. Vad är det egentligen hon har blivit indragen i och vem i den här berättelsen är den… galnaste, mest skruvade? Ja, vem är egentligen vem..?

Det här är en relationsroman men också en psykologisk thriller. Jag tycker ärligt talat att den är rätt konstig – tills jag har cirka 100 sidor kvar. Då skruvar författaren till berättelsen så att den blir en helt annan än vad jag som läsare har föreställt mig. Det oväntade har alltid tilltalat mig när jag läser böcker. Det gör det även den här gången. Hade jag uppfattat det jag trodde var faktafel på sidorna 24 och 25 på korrekt sätt, kanske jag hade fått en ledtråd om hur det skulle bli…

Boken har ett alldeles perfekt omfång, anser jag, på 240 sidor. Jag önskar att fler svenska författare höll sig däromkring. Många skriver på mellan 400 och 600 sidor, varav hälften inte tillför nånting. Hon som vakar blir ruggigt naken och påträngande. Jag gillar också dess form – formatet är ovanligt långsmalt. Omslaget är snyggt och lockar till läsning med fotot på en kvinna som glipar på persiennerna. Och framför allt… boken bekräftar det jag har tyckt i många år: lita inte på grannarna – allt är inte som det ser ut att vara när det gäller dem.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.