Ett inlägg om en film.
Sent en måndagskväll, semester för mig, ledig morgondag för Fästmön. När blåsten tilltog kröp vi ner i var sin soffa och tittade på film. Vi valde Persecuted (2014), ett amerikanskt actiondrama, lagom att slötitta på.
Handlingen är inte alltför komplicerad. En evangelist med alkoholism och annat i bagaget är mycket framgånsrik. Men så väljer John Luther att inte ställa sig bakom ett förslag från en senator. Förslaget går ut på att inga kristna får påstå att deras religion är den sanna. Senatorn lockar John Luther i en fälla och drogar honom samtidigt som han sätter dit honom för en våldtäkt och ett mord på en tonårstjej. John Luther är förstås oskyldig och vägrar att erkänna sig skyldig trots att han jagas och hotas. I stället söker han hitta bevis på sin oskult. Hans forna vänner vänder honom ryggen, bara familjen står honom bi. Men sökandet innebär en del personliga förluster för John Luther.
En sensmoral med den här filmen kan vara att i nöden prövas vännen, det vill säga att en ser vilka som är ens riktiga vänner när en har det svårt. Sen kan filmen tolkas som att vara både för religionsfrihet och kristendom. Jag väljer att tolka den lite blandat. Det är trots allt ingen djup film, men den har sina poänger. Att nå sanningen kan vara kostsamt här i livet är en av dessa.
Toffelomdömet blir medel.
Livet är kort.