Lördag lunch den 6 maj 2017: ”…refererar till…”


 



Kära dagbok…

Husets vin från 2010

Jag har korkat upp en Husets vin från 2010.

Lördag och ledig dag. Jag har gått och dragit på både dammsugare och dammvippa. Nåt vettigt måste en ju göra även när en inte jobbar. Och så får jag ju en gäst i kväll, Fästmön. Anna jobbar den här helgen, men eftersom vi nog båda känner att vi inte har träffats tillräckligt på sista tiden ses vi trots arbetsveckända. Ursprungsplanerna var att gå ut och äta på lokal. Dessvärre är lördagsvädret inte lika fint som fredagsvädret. Det är mulet och temperaturen sjunker. Vidare tror jag att Anna mer uppskattar att bara få sätta sig vid middagsbordet i stället för att promenera några kilometer till det. Hon brukar ju liksom gå rätt mycket på jobbet… Vilken tur att jag var och handlade ingredienser till min vuxliga kycklingfärssås och pasta idag! Ja, jag tränar ju på att laga mat och det är betydligt roligare att träna när en har nån att bjuda på maten en svänger till vid spisen. Jag har korkat upp en dammig flaska Husets vin från 2010, okänt datum för etiketten är blekt. Det luktar… rödvin, men frågan är om vinet endast funkar i kycklingfärssåsen eller om det går att dricka till maten också. Nåja, det finns andra viner i vinskåpet.

∼ ♦ ∼

Medan jag gick här dammade och dammsög tänkte jag tillbaka på några av de korta, men djupare samtal av privat natur som jag har haft med kollegor under veckan. Det blir så att en har såna samtal när en hämtar kaffe vid automaten eller sitter ner och fikar. (Den här veckan har jag haft tid att fika flera gånger, kors i taket!)

Rosa liljor

Liljorna är också på väg att dö nu, tyvärr. Men de har glatt mig mycket!

Vi har pratat om döden och om våra saknade nära och kära. Häromdan pratade jag och en kollega om våra morfäder. Märkligt så vi kunde referera till varandra! Båda stod vi mycket nära dessa män som barn. De var såna tryggheter, de hade tid för oss, de tog hand om oss. Jag anade en sån stor kärlek hos min kollega till morfadern genom de tårar jag såg trilla nerför kollegans kinder. Plötsligt kändes det inte alls farligt att se nån gråta, det var faktiskt helt OK.

En annan kollega miste en förälder i höstas ungefär samtidigt som jag, men med den skillnaden att det finns en förälder kvar i livet. Den föräldern bor inte här i Uppsala utan på avstånd. Ja, så var det för mig 2006. Då hanterade jag sorgen på ett annat sätt än jag har gjort den här gången, när jag förlorade min andra förälder. Min kollega var ungefär som jag var när pappa hade gått bort. Då var jag tvungen att vara stark för min mammas skull, hon som förlorade sin älskade, hon som försökte rädda hans liv. Min sorg kom först sex månader och en axeloperation senare. Den varade många år. Därför tror jag att det är viktigt att prata om döden och sorgen en bär på. För mig har det i alla fall varit en stor hjälp, både att prata och att skriva. Det kanske inte funkar för andra, men för mig har det gjort det. Visst blir jag fortfarande ledsen. Skillnaden är bara att jag inte stannar kvar i sorgen, jag minns, för jag vill inte glömma bort, mina föräldrar – bra saker och dåliga saker (ingen är perfekt, men de var min älskade mamma och pappa).

Böckerna Mäster Fritz och H som i hök

Igår kväll blev det bokbyte från en mystik man till en bok om sorg.

Igår kväll läste jag ut en bok, som jag hade fått för recension, om en märklig man. Jag har alltid en bok på gång och vad skulle jag välja sen? Valet föll på en bok som min psykolog rekommenderade mig i december förra året. Hon sa emellertid att det nog var bra att vänta ett tag innan jag grep mig an boken.

Under våren har jag sökt efter boken i den fysiska bokhandeln – det kändes som en sån bok jag ville köpa där – utan framgång. Men så fick jag den av Anna i födelsedagspresent i slutet av förra månaden. Och nu är jag redo att läsa den! Det är helt rätt i tiden att läsa nu, ett halvår efter mammas bortgång och snart elva år efter pappas.

H som i hök och oskarp kaffemugg

Jag är inte lika klarsynt som berättarjaget. Ska jag läsa med linser och läsglasögon eller med brillor eller rentav utan?

Boken handlar om en kvinna, något yngre än jag själv, som hastigt mister sin pappa. Jag känner igen så mycket i berättelsen och relationen till fadern – trots att boken till det yttre handlar om hur dottern ska tämja en hök… Själva hökberättelsen blir emellertid sekundär för mig efter cirka 75 sidor lästa av 361. När berättarjaget skriver om sin pappa, hur han retas och hur hon följde med honom på jobbuppdrag och på fritiden är det som att läsa om en parallell version av mig och min pappa. (Pappan fotar broar, för övrigt, vilket får mig att referera till min stora fascination av Motalabron!) Men det jag mest av allt tar till mig är dotterns klarsynthet: hon är medveten om att hon flyr – fast hon flyr inte från nånting, hon flyr till nånting. Såsom jag har flytt till litteraturen…

∼ ♦ ∼

Nu ska jag fly in till duschen. Fly till eftersom jag behöver tvaga kropp och hår. Kanske kan jag förbereda maten efter det innan jag åker och hämtar Anna. Då kan vi äta tidigare. Vi har ett par stopp på vägen hem, så det kanske vore bra. Stopp, skrev jag, inte stropp. Eller sprätt

 

Sprätt toff ur boken H som i hök

Vad menas med detta??? Jag är väl ingen sprätt?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s