Tisdagen den 4 april 2017: Kånkande på smärta, däck, matvaror och magasin


 



Kära dagbok…

 

Solen genom gästrumsfönstret

Försökte fokusera på den vackra måndagskvällen, här sedd genom gästrumsfönstret.

Jag vill inte medverka till att sprida obekräftade uppgifter. Detta ställningstagande får mig att framstå i dålig dager, men jag står fast vid det. Sen kan den där vårsolen vara hur obarmhärtig som helst. För det tycker jag att den är, det är min åsikt. Det tycker inte alla, det är andras åsikter. Det är OK att gilla olika – fast uppenbarligen bara i vissa sammanhang. Nåja, jag är känd för att vara envis – på gott och ont.

Måndagskvällen blev solig, men den svaga vinden var kall. Jag kånkade ut fyra sommardäck i bilen och kände av ryggen efteråt, förstås. När jag kom in åt jag knäckemackor och drack mjölk till kvällsmat. Kände av magen efteråt, förstås. Försökte fokusera på den vackra kvällen och öppnade två fönster och balkongdörren. I helgen var det förresten första gången för i år som jag sov med öppet fönster. Härligt – så länge ingen röker eller tjattrar (eller både och) under!

Tre tussilago

En dag i mars hade Lars plockat dessa tre tussilago till Lena.

Sova med öppet fönster var det första vårtecknet för min del. Fästmön och jag skojade om att vi skulle göra som barna och ge oss ut i söndags och leta vårtecken. Äh, vi tog bilen och åkte en sväng. En blick till höger i ett dike och jag såg de första icke plockade tussilagoblommorna. Jag längtar ner till Motala, för när jag kommer dit kan våren vara som vackrast och även om det gör ont ska jag försöka fota. Nån som en gång gillade mig sa att jag alltid tar de bästa bilderna när jag är som mest ledsen. Det var säkert sagt i all välmening, men egentligen en ganska hemsk sak att säga till nån. Oavsett, vi gillar visst inte varandra längre, så det spelar ingen roll.

Påskliljor vid graven

Stenen ska vara uppdaterad och penséer planterade när det är dags för gravsättning.

Att tänka på Motala gör ont. Det blir aldrig mer som det har varit för mig att åka dit. Den här gången blir det rentav smärtsamt. Men, som sagt, i april ställer jag mig åt sidan. Det är viktigt att mamma kommer i jorden och att jag får se att gravstenen är ”uppdaterad” och tillbaka på plats. Kvinnan på griftegårdsförvaltningen har också lovat att där ska finnas penséer planterade, för det sätter de ut efter påsk. Till påsk får mamma och pappa, mormor och morfar nöja sig med… vårsolen. Jag ska ta med några lösa blommor och sätta i en vas när jag kommer dit.

Smärtan satt i hela dan igår och jag utnyttjade faktiskt en livlina på kvällen – jag ringde en vän. Vännen Mia var hos en kompis när jag ringde, men hörde av sig senare. Det hjälpte och lindrade mycket att få prata en stund och bli lyssnad på. Jag inser att jag är lyckligt lottad som har inte bara en utan ett par såna här vänner. Ibland önskar jag bara mer än andra gånger att vi bodde närmare varandra, det är inte alltid så lätt att finnas till hands.

∼ ♦ ∼

Gottpåse

Min arbetsdag var fylld av bra och goda saker. Den här gottpåsen tittade jag bara , inte i, under morgonmötet.

Min arbetsdag har varit fylld med bra och goda saker. Först var det morgonmöte som vanligt, men en större del av förmiddagen ägnade jag åt vårt avdelningsmöte – före, under och efter. Jag minnesantecknar vid dessa möten och idag skulle jag även visa upp postern, hjälpa till att möblera om etc. Minnesanteckningarna kom ut fem minuter efter mötet och kompletterades sen med diverse material. Två intressanta diskussioner på olika håll blev det också efteråt, diskussioner som båda hade att göra med arbetsmiljö och roller. Jag tycker att det är bra och viktigt att vi pratar om detta, inte bara raljerar, som somliga gör.

 

På lunchen åkte jag till bilverkstan för att få Clark Kent omskodd*, men sen fick jag jobba med det jag tror att jag är lite bäst på som kommunikatör. Först gavs jag en bra och intressant dragning, men därefter gick jag till kontoret, tänkte, skrev ner och mejlade – och fick både ett tack och ett löfte om att sprida materialet vidare.

Kollegan Fenan Lena hann under dan sticka till mig ett magasin som hon trodde jag skulle ha glädje av, speciellt en artikel som hon markerat. Och kan du tänka dig, artikeln var skriven av min Nästanbror. Hur liten är inte världen??? Det första jag tänkte var att jag måste spara artikeln till mamma. Men sen kom jag ju på…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nu har jag veckohandlat, kånkat in vinterdäcken 
i sin förvaring och gjort i ordning baksätet i bilen igen. Då tycker jag att jag har rätt att bläddra i magasinet ovan, eller hur?

∼ ♦ ∼


*få Clark Kent omskodd = få vinterdäcken utbytta mot sommardäck på min lille bilman


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Media, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tisdagen den 4 april 2017: Kånkande på smärta, däck, matvaror och magasin

  1. Anneri skriver:

    Absolut har du gjort rätt för en stund med magasinet (och något gott?). Tveklöst 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Nåt gott blev det tyvärr inte, men jag tog två glas kolsyrat vatten – och det var ju faktiskt gott! 😛 Magasinet hade väldigt fina bilder – och väldigt lite substans i texterna, tyvärr.

      Liked by 1 person

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s