Vårdagjämningen 2017: Lurad på våren


 



Kära dagbok…

 

Fönster

Fönster ut mot vårdagjämningen. Den skarpögde noterar att det faller snöflingor.

Att det är vårdagjämning idag kan en inte tro. Jag vaknade kvart i fem i morse, irriterande nog (ska upp halv sju när jag jobbar) och låg och grubblade på allt från var jag ska parkera när jag åker till Motala nästa gång till mammas deklaration. Nej, jag kunde självklart inte lösa problemen i morse. I stället svor jag över min egen inkompetens att acceptera att jag har såna här jobbiga tankar, men att jag inte har några svar – i vart fall inte nån tidig en morgon. Mamma gjorde likadant, grubblade om nätterna. När jag sen väl klev upp var gårdagens blå himmel och sol borta. Det var grått och gråheten bestod hela dan. På förmiddagen började det dessutom snöa. Vårvädret gör det svårt för mig att planera in mammas urnnedsättning i Motala. Jag vill helst inte åka när det snöar. Samtidigt vet jag ju hur det är. När jag åkte hem till påsk förr om åren var det ingen idé att skifta till sommarhjul på bilen – det slog aldrig fel att det började snöa en av påskdagarna oavsett om påsken låg i mars eller i april. I skrivande stund har snöandet gått över i regn, vilket ju är bättre än snö, men fy vilken trist vårdagjämning! En känner sig liksom lurad – det var ju sånt härligt väder igår.

Headset

Nu kan jag både höras och höra när jag skajpar.

Idag kom det paket till mig på jobbet IGEN! Jag börjar tro att det är julafton/födelsedag varje arbetsdag. Inknölat i mitt postfack var ett headset som jag hade beställt. (Jag blev alltså LURAD även på detta paket!..) Vi håller på att testa en typ av företags-Skype här på jobbet. Snabbmeddelanden funkar bra, men det är lite svårt med pratsamtal när en inte har nån mikrofon eller hörlurar alt. högtalare. Kamera har jag i locket om jag vill fälla upp det när jag snackar, fast en kamera är också beställd så jag kan sätta den på storkärmen. Vi testar som sagt det här sättet att kommunicera och jag tycker att det är toppenbra när det fungerar. I början var det rätt mycket krångel och buggar, nu fungerar allt finfint, i alla fall det jag har testat.


På hemmafronten är det inte mycket nytt.
Krukväxterna ska vattnas efter all vårsol igår och jag måste fundera på allvar om jag ska försöka få nån ordning på mammas viktiga papper som ligger i två plastkassar. Inte en enda kontrolluppgift gällande mamma har jag fått. Det är bara att hoppas på att hennes deklaration hittar hit. Jag adressändrade mammas post till mig via snigelpost till Skatteverket den 7 november förra året, men jag börjar bli rejält misstänksam om det verkligen funkar. Samtidigt är ju mammas ekonomiska liv avslutat i och med att abonnemang, konton etc är uppsagda, så det är väl inte så konstigt, egentligen, att det inte kommer så mycket post. Tänk, ett helt liv är bara… borta… Fast inte i mitt, deras vårbarns, hjärta, för där finns både mamma och pappa kvar.

Mammas och pappas bröllopsfoto

Mamma och pappa finns kvar på foto – och i mitt hjärta.


Nån som finns kvar här på jorden är 
Fästmöns pappa som fyller 80 år i veckan. Av olika skäl blir det inte nåt större ståhej kring födelsedagen, men Anna och äldsta bonusdottern är båda lediga den dan och åker dit och uppvaktar medan jag arbetar. Sen är det bara att ladda om för nästa födelsedag om cirka tre veckor. Till dess borde det ju ha blivit vår på riktigt, eller hur? Eller kommer den först till min dag..? (Maj gadd, fyller ALLA år på våren???)

Våren kämpar på och så gör även jag. Men mest av alla kämpar Karl Ove Knausgård, tror jag. Idag plockade jag fram den fjärde delen i hans Min kamp-serie att läsa – jag fick ju de tre sista delarna av vännen Jerry i julklapp. Boken är på cirka 500 sidor i pocket, del fem är på närmare 640 sidor, men den sista delen är mer än dubbelt så tjock som fyran – 1 126 sidor… Så jag har lite läsning framför mig.  Anna Lihammers bok till vänster på bilden nedan kan du läsa om i ett separat inlägg här, som vanligt! DET lurar jag ingen på.

Böckerna Än skyddar natten och Min kamp 4

Idag blev det bokbyte från deckare i nazimiljö till Min kamp – fast Knausgårds!!!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Vårdagjämningen 2017: Lurad på våren

  1. Anneri skriver:

    Nä då, alla fyller inte på våren. Här har vi spetsat in oss på hösten och vintern minsann. Från september fram till 31:a december (då sambon avslutar spektaklet med födelsedagar) har vi ett födelsedagsfirande ungefär var 10:e dag. INTE rätt period att få för sig att gå på diet med andra ord 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Men jisses, DET var ju inte rätt period för födelsedagar!!! 😮
      Här har vi två födelsedagar i februari, en i mars, två i april, en i maj, en i juli, en i oktober, en i november och en i december. Rätt bra utspritt! Därför anser jag mig vara en lagom tjock tant som sätt bättre år… 😉
      En av mina allra äldsta vänner fyller år dan före mig. I kompisgänget var vi fem som fyllde år mellan den 20 mars (Mjölkis) och den 1 maj (Cina). Min andra äldsta vän FEM fyller år i december och det var INTE kul när hon var barn, har hon berättat (med tanke på paket och sånt).

      Liked by 1 person

      • Anneri skriver:

        Fråga min sambo du. Fyller på nyårsafton – alla pengar slut efter julhelgen 😉 Men, han har överlevt det också. Gissar att tonåren inte var så roliga, alltid sist med allt (moppe, körkort osv.)

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Verkligen ”dumt” datum att fylla år på! Min farmor hade födelsedag en vecka före jul, inte heller så bra… Stackars dem! 😉

        Liked by 1 person

      • Anneri skriver:

        Om man fick välja… nä, det spelar kanske ingen större roll nu för tiden. Nackdelen med gubbens födelsedag är väl att om vi vill ”fly fältet” när han fyller jämnt är det förbaskat dyrt 😉

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Nä nu spelar det inte så stor roll men jag förstår att det blir svårt att rymma på nyårsafton….

        Liked by 1 person

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s