Ett inlägg om en TV-serie.
Det blev ytterligare en säsongspremiär på onsdagskvällen för min del. Klockan 21 gick det första avsnittet av åtta på TV4 av Rebecka Martinsson, en serie baserad på Åsa Larssons deckare. Åsa Larssons huvudperson Rebecka Martinsson är från norra Sverige, men jobbar som advokat i Stockholm. En dag tvingas hon tillbaka till barndomshemmet utanför Kiruna och där blir hon indragen i en mördarjakt.
Det blir ingen lätt resa tillbaka för Rebecka Martinsson. Inte nog med att en vän har gått bort, hon tvingas ta itu med jobbiga händelser i det förflutna, anar en. (Det är väl ett av skälen till att en lämnar sin hemstad?) De första två delarna i serien är baserade på boken Det blod som spillts, men följer den inte slaviskt. Prästen Mildred Nilsson tas av daga och mördaren hänger upp henne i kyrkan. Inledningsvis avfärdas mordet som en olycka. Rebecka Martinsson hittar hatbrev hemma hos Mildred och går till polisen. Anna-Maria Mella vill ta upp utredningen – och hon tar inofficiellt sin gamla kompis Rebecka Martinsson till hjälp.
Jorå, det var en ganska bra inledning på serien. Och jag känner igen mig i den motvilliga längtan till Barndomsland som jag tycker mig se hos Rebecka Martinsson. Det hela är väl inte jättespännande hela tiden, men ett litet HBTQ-tema ger extra krydda. Den här serien ska jag fortsätta att följa, för givetvis slutade första delen med lite av en cliffhanger: nån hade gjort inbrott. Fast… boken är bättre!
Toffelomdömet blir högt efter första delen.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
