Onsdagen den 15 februari 2017: Resor genom staden och oväntade presenter


 



Kära dagbok…

 

Anteckningsblock, mobil med regnbågsskal och penna

Ett informtationsmöte på Ekonomikum inledde min dag.

Det är några hektiska dagar just nu, både på jobbet och privat. Sånt gör inte underverk för mitt minne, så idag glömde jag till exempel min lunchsmörgås hemma i kylen. Förhoppningsvis lever den tills i morgon, när jag får äta lunch på stående fot alt. bakom ratten på väg från en kurs till kontoret. Igår var jag inte på kontoret alls, utan på kurs på förmiddagen och nätverksträff på eftermiddagen. Den här dagen inleddes med ett möte på Ekonomikum, den universitetsbyggnad som jag minns som Humanistcentrum. Där pluggade jag litteraturvetenskap i fyra terminer, det som är huvudämnet i min examen. Sen pluggade jag lite till, bland annat gick jag en termin i universitetshuset och en termin i den äldsta universitetsbyggnaden, Gustavianum. Då trodde jag väl aldrig att jag skulle komma att få universitetet som arbetsgivare. Men det har jag nu. Tillsammans med min avdelning sitter jag en bit utanför centrum. I sommar flyttar vi till ett nybygge som ligger mellan Uppsala slott och Botaniska trädgården, ungefär. Jag ser verkligen fram emot att slippa fara som den skottspole jag känner mig som för tillfället, för i det nya huset ska hela universitetsförvaltningen samlas. I morgon ska jag, som du kanske uppfattade inledningsvis, på kurs igen, denna gång om informationssäkerhet. Kursen hålls på förmiddagen i närheten av Ekonomikum igen. Ja, en blir berest i stan där en bor, onekligen…

Ekologiska ägg

Garanterat ekologiska ägg från Biskops-Kulla väntade på mig idag.

På mina resor genom staden har jag noterat att det faktiskt börjar bli vår. OK, det är fortfarande väldigt kallt, men det är ljust på morgnarna när jag åker till jobbet och ljust när jag åker hem (om jag åker hem i tid). Häromdan hälsades jag välkommen hem av familjen Talgoxe på ballen*. Inte vet jag om det är samma familj som återkommer år från år, men varje vår kommer ett talgoxepar och föder sina ungar i ett yttepytte utrymme i balkongväggen. En skulle kunna tro att det var familjen Talgoxe som lämnat en present på mitt skrivbord när jag kom från mötet idag. Men det var goa kollegan som bland annat har frigående höns på sitt och makens ställe i Biskops-Kulla. Gulligt! Själv gav jag bara en ask ingefärskarameller som välkommen-hem-present i måndags…

Inuti mitt hem händer det också vårlika saker. Mammas ena orkidé blommar för fullt i gult och två av mina pelargoner (snart), varav den ena är appleblossompelargonen som inte har blommat sen jag köpte den!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Inte har jag gått lottlös från Alla hjärtans dag, heller. Fästmön
har nånting till mig som kom idag och som jag väl får i helgen. Och i postboxen låg ett paket från Historiska Media till Tofflan på Alla hjärtans dag. Tyvärr kom ju paketet en dag försent och det innehöll inte mitt manus i tryckt form (det refuserade Historiska Media), men väl en annans. Och det kan vara nog så spännande. Boken kommer inte ut förrän i slutet av mars, så ni andra får tåla er!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nån tid för kvällspromenad har jag inte tyvärr.
I afton måste jag ställa mig länge i duschen och därefter stryka en hög med kläder. Sen ska jag titta på senaste avsnittet av Valkyrien, som jag åter igen misslyckades med att spela in i söndags. Och sist, men inte minst, fast just sist, ska jag se säsongsavslutningen av Vänligen Lars Lerin. I kväll träffar Lars författaren Martina Montelius i kväll. Henne vet jag inte ett dugg om, konstigt nog, så det blir spännande.

∼ ♦ ∼

Tankarna snurrar runt i skallen, men just nu har jag ingen fundering som jag vill dela med mig av här. Men du som har läst ända ner hit kanske har nåt som du vill dela med dig av..? En resa genom din stad eller en present, kanske?


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, TV och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Onsdagen den 15 februari 2017: Resor genom staden och oväntade presenter

  1. Anneri skriver:

    Har varit student i din stad – på en institution med rumsbrist (då, kanske är annorlunda nu). Vi vandrade runt och jag tror jag har haft föreläsningar/seminarier i varenda existerande universitetsbyggnad. HumC (numera ekonomikum), gamla juridicum, nya juridicum, slottet, gamla sociologen (vart den nya är har jag ingen koll på) Kemikum/Fysikum och allt vad de hette (numera tror jag de helt enkelt kallas Engelska Parken), nått som låg på Odensgatan tror jag, ute vid Pollacksbacken och ja, ungefär överallt i stan 😉 Jag har säkerligen glömt eller förträngt något ställe också. Då var jag berest i din stad, nu är jag nästan vilse för alla nybyggen…

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Nu finns ju bland annat ett nybyggt hus med utbildningslokaler. På Polacksbacken, där jag jobbar just nu, finns också undervisning i övriga byggnader. Vi (=min avdelning) har även en ”filial” på Engelska Parken.

      Uppsala är sig mycket olikt. Det är rentav förskräckligt på sina håll – bara hus och inget ljus, ingen luft, inget grönt… Gatorna är ombyggda så att det blir trafikstockningar… Ja, det är riktigt dåligt. Jag är nästan aldrig i centrum, men jag kör rakt igenom stan, för det är närmaste vägen till och från arbetet, dumt nog – en konsekvens av kommunpolitikernas mindre lyckade beslut.

      Liked by 1 person

      • Anneri skriver:

        Sonen bor där så jag är på besök då och då. Men som du skriver, inte mycket är sig likt.

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Ja du har en och annan bekant här i Uppsala, har jag förstått. Jag var en sån där som kom hit för att plugga – och sen blev jag kvar. Är det samma lika med din som???

        Stan är väldigt förändrad och jag kan väl säga att själva city undviker jag som mycket jag kan av den anledningen att det är så svårt att ta sig dit…

        Gilla

  2. Det är nästan lustigt, för i helgen gick jag upp på vindsvåningen och skulle titta till ”mammas” två pelagoner jag ställt där på vintervila, och, där var också en blomma i den… det har jag aldrig upplevt så här tidigt, då brukar ju bara bladen börja komma igång. Det är nog våra mammor som skickar oss vackra hälsningar

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s