Måndagen den 13 februari 2017: Vänligt och kärt… det är svårt att vara människa…


 



Kära dagbok…

 

Kniv

Nej, jag välkomnade inte mina kollegor med kniv, men den låg på bordet.

Idag inleddes Vänliga veckanDet är väl inte så många som firar den eller ens känner till att den (fortfarande) existerar. Och vad beror det på? Tja, för mig som är så elak mot andra, enligt somliga, är det ju en riktigt svår vecka, som du förstår. Min mamma sa ofta att jag var elak, men när vi pratade det sista året hade hon ändrat uppfattning. Jag tror att det var när jag själv sa att jag är elak som hon reagerade. Det var inte så ofta jag fick beröm av mamma så att jag hörde det. Vid ett tillfälle på senare tid sa hon emellertid att hon då rakt inte alls trodde att jag var elak – hon sa att hon tyckte att jag var omtänksam, hjälpsam och snäll. Nu kan mamma inte svara på om hon verkligen menade det eller inte. Idag på Vänliga veckans första dag väljer jag att tänka positivt kring detta. Det var till exempel därför jag välkomnade tillbaka två kollegor med lika många kramar, trots att kniven låg på bordet och jag ju har finska gener. (En fördom är som bekant att alla finnar slåss med kniv. Det gör inte de 25 procenten av mig som är finsk och det tror jag inte andra med finskt påbrå gör heller till överdrift.)

Samtidigt är jag klarsynt nog att inse att det är svårt att vara människa, för vi har ju så olika uppfattningar om vad det är att vara vänlig respektive elak ibland. Till exempel som när jag skriver om att kommunikation, som är mitt yrke, är svårt. Då får jag väldigt ofta höra – från ett och samma håll – att jag är elak mot människor, att jag sårar och raljerar. Varsågod och tro det. Jag som själv vet vad jag själv menar (!) hävdaratt jag är ute efter att få veta vad som verkligen avses, klarspråk eller inte, samt lyfta fram hur svårt det är att vara begriplig. Ibland använder jag exempel direkt från verkligheten, som de offentliga lappar min bostadsrättsförening sätter upp. Oftare använder jag fiktiva exempel som ligger nära verkligheten och jag hänger inte ut nån med namn eller nick. Om det sen är nån som tar åt sig, tar det personligt, kanske det säger mer om den personen… Och varför vara så feg att fejka sin identitet när det är så viktigt att återkommande hävda sin åsikt? Ett tips är att ärlighet varar längst, ett annat tips är att försöka använda en annan kanal än min blogg. Eller rentav ägna sig åt nån annan hobby än att tracka mig, kanske lägga pussel eller nåt. Det är ju en betydligt vänligare sysselsättning.

Backup frustration puzzle

Att lägga pussel kan vara en vänligare hobby än att tracka mig.

 

Frukt: två röda äpplen, ett päron och en banan

Garanterat utan konstgjort sötningsmedel.

Det har varit rätt mycket gott och blandat på jobbet idag. Konstgjort sötningsmedel håller jag mig emellertid ifrån. Jag ryckte åt mig alldeles för många frukter i stället. Fruktsocker känns mer naturligt. Dagens roligaste uppgifter har varit att klura på en kravspec för en utbildning för en grupp, försöka mildra en katastrof orsakad av nån annan än mig, faktiskt, ersätta det katastrofala med nåt bra och jobba med textformuleringar tillsammans med herr Fredag. Nu får vi se hur ledningen tar emot katastrofräddningen i morgon. Själv kan jag inte vara med på mötet, för på förmiddagen är jag på kurs. Jag ska dessutom åka buss i morgon, tyvärr. Två gånger, dessutom. UL och jag är inte riktigt kompatibla. (Bara att få fram information om basala saker som när bussar går och var bussar går är ett äventyr i sig. Företagets webbplats är under all kritik.) Under eftermiddagen i morgon deltar jag i ett nätverk som träffas i fina Gustavianum, så jag får inget veta förrän på onsdag nån gång. Men min onsdag börjar med ett möte på annat ställe, så jag är inte tillbaka på kontoret förrän onsdag framåt lunch. Då gästspelar jag fram till torsdag morgon när jag ska iväg på nästa kurs. När jag ska hinna göra veckans nyhetsbrev vet jag inte, men det är påbörjat och klart till cirka 60 procent. Och jag har ju ända fram till fredag morgon på mig…

Hemmavé har jag tagit reda på ren tvätt samt betalat några räkningar. Kanske ska jag ringa ett spännande samtal i kväll eller..?

Pizza

Pizza är italienskt.

I morgon är det Alla hjärtans dag och det är alltid Vänliga veckan den vecka den 14 februari infaller. Jag hade bokat bord för mig och FästmönEn Fin Restaurang med Italiensk Mat (jag kan inte säga att restaurangen är italiensk, för varken de som äger den eller de som arbetar där är italienska) efter nätverket. Jag drabbades ju av Babianstjärtssjukan i helgen och Anna är däckad av en infektion. Därför fick jag tyvärr avboka bordet. Kanske blir det helt enkelt så att jag får ta hem pizzor och mata Anna i sjuksoffan. Pizza är ju italienskt, det med…

∼ ♦ ∼

Idag funderar jag över om fler än jag uppmärksammar kärleken på nåt sätt under morgondagen. Vår ursprungstanke, Annas och min, var att ha en vanlig, hederlig dejt, vilket hade passat bra eftersom jag börjar lite senare på onsdag. Nu blir det ingen finmiddag på lokal för vår del. Men vad blir det för DIN del? Har du orkat läsa ända hit ner orkar du säkert lämna en kommentar också. Som vanligt gäller att den publiceras och får svar om du följer reglerna för den här bloggen!

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Måndagen den 13 februari 2017: Vänligt och kärt… det är svårt att vara människa…

  1. Veggiehäxan skriver:

    Jag firar inte Alla Hjärtans dag något speciellt. Som en vanlig tisdag för mig. Har städhjälp imorgon och på kvällen ska jag kolla Veckans brott. Får fira med GW ☺

    Gilla

  2. Anneri skriver:

    Här firas inte alla hjärtans dag i någon större utsträckning. Vi har liksom aldrig kommit in i den traditionen och nu, nära nog 30 år in i förhållandet (herre jävlar vad låååång tid kände jag nu) känns det lite sent att börja 🙂

    Gilla

  3. FEM skriver:

    Pappas födelsedag idag! Alltså blir det en tur upp till minneslunden och tända ett ljus för honom.
    För övrigt skickade jag ett menande ögonkast till min käre sambo i morse när jag sa att det var Alla Hjärtans Dag idag. Vi får se om han fattade vinken. 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jo jag vet ju det… Såna dagar kan vara tunga. Hälsa upp från mig och vinka till de mina uppe på höjden (till höger om kapellet till).

      Jag ska ta mig över till sjuklingen i kväll, eventuellt med pizza. Kanske inte är det en är mest sugen på när en är sjuk, men det var visst lite bättre idag. Min babiansjuka är också bättre.

      Ha en fin dag!

      Gilla

  4. Det finns enligt min erfarenhet väldigt få människor som är elaka, de flesta av oss försöker så gott vi kan utifrån förutsättningarna och under perioder i livet har vi nog alla varit mer eller mindre empatistörda – jag vet att jag inte alltid varit så snäll, varken mot mig själv eller andra. Tack och lov hjälper både ålder och erfarenheter till att slipa bort de vassa kanterna 😊
    Vi har alla ❤:ans dag varje dag här hemma, så vi gjorde som vi alltid gör: åt middag och pratade, sedan höll vi handen framför tv:n. Med rätt sällskap blir det enkelt, eller hur? Det lät mysigt med pizza hemma, huvudsaken är ju att vara tillsammans med den älskade, inte aktivitet.
    Bara det här att vara älskad och att ha någon att älska är en nåd och något jag hoppas att jag alltid ska minnas att vara tacksam för 🙏🏻
    PS: Jag har inte läst dina ordningsregler för bloggen, men jag hoppas jag håller mig innanför ramarna 🤔

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jo till viss del slipas de vassa kanterna, men det handlar ju också en del om vad en får med sig för bagage på livsresan. Ibland är det så tungt, så tungt och då har i alla fall jag svårt att vara snäll (och väldigt ont om tålamod…). Men jag är min egen hårdaste domare, nåt som kanske inte syns på den här bloggen, till exempel.
      Vi bor ju inte tillsammans, men vi försöker fira allt som firas går bara för att! 😛 Det behöver inte vara dyrbara gåvor eller middagar, ibland räcker det med en pizza och en påse godis, som igår. Och ja. Kärleken är en nåd!!!
      Jag satte upp reglerna eftersom vissa människor inte kan uppföra sig utan bara är elaka och gömmer sig bakom falska identiteter. Det är inga ordningsregler, det är regler kort och gott för den här bloggen. En sorts utgivaransvar, ungefär. Läs gärna reglerna, länk finns i inlägget eller i bloggens huvud eller här:
      https://tofflandel2.wordpress.com/reglerna/

      Liked by 1 person

      • Ja, humöret påverkas absolut av erfarenheter och vilka perioder en är inne i för tillfället. Det känner jag igen. Ibland har jag massor av tålamod med folk, ibland inget alls.
        Den bästa kärleken är den som en kan dela en fryspizza med 😉
        Ska kolla in reglerna vid tillfälle 👍🏻

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Jag tror att när människor gör en illa under en lång tid så blir en misstänksam mot alla – och får även kort tålamod. Nog försöker jag tänka gott om folk, men efter att ha gått på så många rejäla nitar tvivlar jag starkt på min förmåga att bedöma människor.
        Den viktigaste regeln för att få kommentera här är att ens identitet kan verifieras av mig. Sen får den som kommenterar vara anonym utåt sett. Den näst viktigaste regeln är att en kommentar ska handla om inlägget den skrivs nedan. Annars blir det svårt att följa tankegångarna – och rätt slött av dem som läser med tanke på hur mycket tid jag lägger ner på att skriva. Samtidigt – många inlägg är dagboksinlägg. Det vore fint om människor hade det i bakhuvudet när de kommenterar… (tålamodet…) Dina kommentarer är inkännande och omtänksamma, samtidigt som du delger dina åsikter. Du är alltid välkommen att både läsa och kommentera här, trots att vi aldrig har träffats IRL!

        Fryspizza är helt OK att dela. Däremot är jag snål när det gäller lösgodis!!!

        Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s