Torsdagen den 26 januari 2017: Jag kan höra tiden springa, men förstår inte svaret


 



Kära dagbok…

 

Klockor svartvitt

Jag kan höra tiden springa…

Det händer ibland, när jag sitter i mitt kök, och huset för ovanlighetens skull är tyst, att jag kan höra tiden springa. Springa iväg, för att precisera. Visarna på min köksklocka och mammas går runt, runt. Det låter… högt. Och de går inte riktigt i takt. Men det är först nu, när jag blir 55 bast om exakt tre månader, som jag lägger märke till tidens gång. Att gången – eller springet i mina öron – hörs. När jag var barn eller bara lite yngre än nu tänkte jag inte på tiden på det här viset alls. Den bara fanns där, tiden. Jag konstaterar att jag känner mig gammal. Åldern har inte spelat nån större roll för mig förut. Tiden… ja, den har jag mest tänkt på i termer som ”räcka till” eller ”inte räcka till” de senaste åren. Just nu är den också lindrande, mildrande när det gäller min sorg. På förmiddagen idag var jag iväg och fikade med mitt favvo-team på jobbet. Vi pratade jobb, men även privat. Efteråt var jag rädd att jag hade pratat för privat och personligt – tills en från teamet kom ner till mitt kontor och tackade mig för att jag pratade om sorg och svåra saker så öppet. Det hjälper nämligen h*n i h*ns egen sorg…

Ledsenheten infann sig i mitt hjärta för ett par dar sen och vill inte riktigt passera vidare. Därför ringde jag ytterligare en god vän igår kväll. Det var gott att höra vännen FEMs röst, men samtidigt blev jag chockad över vad den lilla FEM-rumpan råkat ut för! Det är tur att vi ännu inte är så gamla att benskörheten har satt sina klor mer aggressivt i oss…

Böckerna Min kamp 3, Bildkalender för bokälskare och Labyrint - vägen in

En nätt liten hög på nattduksbordet, men Knausgård får vänta.

Ett annat verktyg som motar ledsenheten är mitt läsande. Det är så fantastiskt att kunna resa via litteraturen! Men samtidigt springer vardagstiden alldeles för snabbt förbi sen jag började jobba och jag hinner inte läsa i den utsträckning jag skulle vilja. Igår kväll läste jag emellertid ut en av mina efterjulklappar och ryckte i hastigheten åt mig tredje delen av Knausgårds kämpande, en bok jag köpte i somras. Jag fick de resterande tre böckerna i serien i julklapp av vännen Jerry och det börjar bli dags att ta upp kampen läsningen av serien. Sen kom jag på att jag ju fick två böcker för recension tidigare i veckan. Det betyder att Karl Ove får vila och jag slår upp en litterär nykomling som ska läsas med blyertspenna. Jag måste emellertid säga att Knausgårds Min kamp-böcker är en serie böcker jag gillar. Han har kritiserats för sin detaljrikedom, bland annat, och för att han hänger ut familj och vänner. Men hans böcker är ju att betrakta som autofiktiva, alltså de beskriver hans syn och uppfattning på det han är med om. Jag fängslas snarare av hans berättelser – och jämför. Till lunch idag läste jag till exempel att han inte minns nåt av sina första sex år, tror jag det var. Själv minns jag mycket från dessa barndomsår väldigt tydligt – allt ifrån doften av kyla och sand en vårdag när Toffelbarnet hade träskopremiär och sprang med tiden vid sin sida till mormors runda och varma famn där tiden kunde stanna.

Marit Paulsencitat om får

Marit Paulsen, min favorittant, om får.

Varje kväll innan jag släcker lampan för natten bläddrar jag förresten i Bildkalender för bokälskare. Ibland läser jag seriösa citat, ibland citat som får mig att dra på munnen. I tisdags var det till exempel Marit Paulsens födelsedag och därmed ett citat från henne. Det är en tant jag verkligen gillar! Hon skräder inte orden. Jag har faktiskt ett av hennes bevingade ord på kylskåpsdörren där hon bestämt hävdar att hon är just tant, inte Fantomen. I bildkalendern pratar hon om… får…

I morse bläddrade jag i UppsalaTidningen till frukostkaffet. Där hittade jag en insändare med en fråga om källsortering samt ett svar som jag inte riktigt begriper. Jag måste bara citera här, eller snarare visa en bild. Förstår du svaret??? Vad betyder återvinning i det här sammanhanget??? Är frun och frågeställaren djupt oense??? Är jag dum i huvet??? Har tiden – och alla fåren – totalt sprungit iväg från mig???

Fråga om källsortering av värmeljuskoppar

Nån som fattar svaret???

 

I kväll joggar jag hjärnan med AntikrundanGamla tider har inte helt och hållit sprungit ifrån mig. Än. Men jag hör dem. Högre och högre går visarna.

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Media, Personligt, Trams, TV, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Torsdagen den 26 januari 2017: Jag kan höra tiden springa, men förstår inte svaret

  1. etuna1 skriver:

    Som gammal förpackningsindustriarbetare (världens längsta ord??) så tror jag att det hela (som vanligt) handlar om pengar.

    Förut var det i alla fall så att alla som tillverkade förpackningar i Sverige betalade en avgift till Reparegistret. Reparegistret ansvarade sedan för insamlingen och återvinningen av just förpackningar.
    Man ville därför att saker som INTE är förpackningar INTE skulle läggas i förpackningsinsamlingen…industrin ville inte betala för insamling/ återvinning av andras skräp..
    Därför ska egentligen t ex värmeljuskoppar återvinnas på kommunernas återvinningscentraler medan metallförpackningar (t ex konservburkar) ska läggas i förpackningsinsamlingen.
    För ett antal år sedan åkte en gammal tant dit för att ha lagt en stekpanna i fel insamling. Jag minns inte hur det gick men tror hon fick böter….

    ….men man kan ju inte säga att svaret i tidningen var tydligt….

    Ja, tiden går. Jag fyller snart jämnt men har inga panikkänslor än så länge.

    Kram

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Tack för förklaringen, men jag fattar ändå inte riktigt. Vad menar såväl frågeställare som den som svarar med återvinningen. Är det en plats/ett ställe? Vi har en massa återvinningskärl i mitt soprum för olika material, men inget som endast är benämnt ”återvinningen”. Eller avses ”brännbart”?
      Tanten med stekpannan minns jag! Jisses… När jag, vid nåt enstaka tillfälle, har åkt med grovsopor till nåt annat ställe, typ återvinningsstation (vi har nämligen även container för grovsopor samt behållare för elektronikskrot OCKSÅ hemma, så jag behöver sällan åka nån annanstans) har där varit bemannat med folk som dirigerar en, jag har INTE fått sortera själv utan blivit anvisad var saker och ting ska läggas… ❓

      Så pass! Fylla jämnt… Hur mycket, om en får fråga??? Jämnt fyller två i familjen i vår. Ser fram emot kalas, men för egen del (jag fyller ju också i vår, fast inte jämnt, dårå) lär jag sakna grattiskort och -samtal från mamma… 😥

      Kram!

      Gilla

      • etuna1 skriver:

        Nej….frågan/ svaret var ju inte så tydliga direkt….man ska nog skilja på förpackningsåtervinning och annan återvinning helt enkelt!

        Jag fyller 40. Det känns helt ok faktiskt. Jag försöker påverka sambon (som är fyra år yngre) att hon nu måste börja behandla mig med större vördnad 😉 🙂

        Ja, vid vissa tillfällen saknar man dem som gått bort extra mycket. Jag hittade födelsedagskort från farmor o mormor häromdagen då vi packade inför flytten. Det hugger till lite i hjärtat…..

        Kram

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Asså jag kan ju bara känna att det inte är klokt om jag måste åka till ett jävla återvinningsställe – med värmeljuskoppar! Det är absurt!

        Ja du, tack för tipset, jag ska påminna min särbo om detta med större vördnad. 😛

        I kväll har jag betalat ”uppdateringen” av gravstenen – räkningen kom idag. Nu återstår bara urnnedsättningen. Det känns… jobbigt med farväl…

        Kram och grattis i förskott!!! ❤

        Gilla

  2. Det är ju fint att våga vara den som öppnar sig om svåra saker, och sällan behöver vi nog oroa oss för att gå över gränsen – var den nu är.
    Haha, nej, metall ska skiljas från metall och sedan kastas i… metall? Men varför skilja delarna från varandra om allt ska i metall?

    Gilla

    • rexxmaster skriver:

      När man separerar järnhaltig metall gör man det med en stor magnet, och om då vekhållaren fortfarande sitter fast så följer aluminiumkoppen med järnskrotet till smältugnen, och aluminiumet brinner upp och blir aluminiumoxid som följer med röken.
      Om man petar loss vekhållaren så följer bara den med magneten, och aluminiumkoppen fortsätter till en senare sortering.

      Liked by 1 person

      • Tofflan skriver:

        Jo jag fattar det du skriver, jag fick det utrett igår, men min fråga återstår: Menar den som svarade i tidningen att jag ska åka nånstans med en bit och lägga en del av varje värmeljus i metallkärlet hemma i soprummet. Vad menas med ”återvinningen” med litet å, alltså??? Vad jag trodde var att vi har ”återvinning” med litet å i mitt soprum. Eller har vi inte det??? Nu är jag helt förvirrad…

        Gilla

      • Wow! Tack för förklaringen 👍🏻

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Ursäkta, det pågår visst en dialog mellan mina läsare här… Förlåt att jag bröt in.

        Gilla

    • Tofflan skriver:

      Om en kan ha ett öppet samtal blir det lättare att säga ifrån när en inte orkar prata ”djupare”, tycker jag. Eller så har det blivit för mig nu. Och det är skönt att också kunna säga att jag inte vill prata mer ”just nu”.

      Jamen det är ju det som är så förvirrande i svaret, på sätt och vis! Med allas förklaringar här fattade jag snabbt att det är två olika metaller i en liten jävla ljuskopp. Men det jag inte får svar på är om jag ska åka med en del till nån återvinningsstation och lägga den andra i metallkärlet i mitt soprum! Vad menas med ”återvinningen” (med litet å) i svaret??? ❓

      Liked by 1 person

      • Så sant, öppenhet gör också att det blir tydligare med gränser, förutom faktumet att det känns ganska bra att dela med sig av sitt liv – och dela andras 🙏🏻
        Såg någon som svarat på metallfrågan, mycket tydligt svar! 😄

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Det känns bra att dela med sig – och ta till sig – i rätta konstellationer. Alla behöver inte veta allt, tycker jag.

        Ja metallfrågan var ju DIN, jag har fortfarande inte fått svar på det jag undrade över.

        Gilla

  3. LIsa skriver:

    Alltså,vilka skräpiga svar! Ha ha, skojar bara! I min kommun får vi vara noga med soporna, i alla fall i soptunnorna. Dom hotar med 600 spänn i böter om vi inte sköter oss. Dom väger komposten t ex. Den ska vara tung, och den med brännbart ska vara lätt. Men hör att i hyreshus är det inte så noga, vem vet, vem som kastat vad?? Men rexxmasters svar var intressant, ska peta bort vekhållaren i fortsättningen!! Herregud, är ju en hel vetenskap, det där med metaller! Fast jag såg ett program från England,där sorteras soporna för hand innan det går vidare till rätt avdelning,eller vad det nu heter. Kanske inte funkar så i Sverige. Ha en bra helg!

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Men hjälp! 😮 Här skulle det nog behövas krafttag, för jag är rätt noga med sorteringering i våra sopkärl i soprummet – vi har massor av olika kärl för olika material och förpackningar. Jag bor i en bostadsrättsföreningen och genom att vi sorterar får vi lägre sophämtningsavgifter. Trots det slarvar folk jättemycket, har jag sett. Peta bort nån jävla vekhållare tänker jag INTE göra, där går min gräns, trots allt. 😆

      En go helg ska du också ha, Lisa! Och tack för titten på dina bokhyllor! 😛

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s