Onsdagen den 4 januari 2017: Sorteringar och rensningar


 



Kära dagbok…

 

Jag, farbror H och syssling M

Jag till vänster på farbror H:s ben, min syssling M till höger på hans andra ben.

Att gripa sig an foton från nån annans liv, som en själv delvis är delaktig i, är svårt. Planen var att gå igenom tre trälådor med min mammas fotoalbum och kanske ställa ut merparten i förrådet, eventuellt kasta en del också. Så blev det inte. Jag tittade i alla album, sorterade dem efter ålder, typ ”1960-talet eller äldre”, ”1970- och 1980-talet” samt ”1990-talet och senare”. Sen ställde jag tillbaka albumen i åldersordning i de tre trälådorna och baxade upp dem på garderoben igen. Inte fan kan jag slänga nåt! Jag rensade alltså inte, jag sorterade. Och noterade jag att NÅN har rivit ut sidor i vissa album, att NÅN har sparat urrivna sidor från album som inte längre finns kvar och så. Det gör mig… upprörd. Kan det vara mamma? Kan det vara morfar? I vart fall hittar jag inte morfars tre gamla fotoalbum. Ett fåtal äldre bilder hittade jag i ett album som jag tror har varit min morfars nyare album. Ja, ordningen var… ologisk. Inte vet jag om den är bättre nu, men. Jag bjuckar i alla fall på en av få bilder på mig själv i klänning. På bilden här intill sitter jag och min syssling M på var sitt ben tillhörande hennes morfar H, en bror till min morfar.

Mamma och jag och vår vita Ford Cortina

Tre skönheter? Nej, men två: mamma och bilen, familjens då, i november 1967, nya Ford Cortina. Jag ser mest besvärad ut.

Inte hittade jag så många bilder på mamma och pappa heller. De flesta såna äldre bilder, förutom dem som sitter i album, är inramade eller ligger i mammas lilla byrå i hallen. Ja det klart, det fanns en del kräftskivebilder och liknande där mamma och pappa skojslar sig med vännerna M och G med flera. Min pappa ser inte klok ut på nån av bilderna, mamma ser för det mesta lätt tillgjord ut. Men jag tror att de hade ganska roligt på de där festerna. Jag vet att mina föräldrar saknade dem när de plötsligt upphörde. Jag vet också att min mamma in i det sista saknade en sina närmaste vänner, själva värdinnan. Nu försöker jag hålla kontakten med dem. Ett telefonsamtal när mamma hade gått bort och tre samtal efter mammas begravning har det blivit. Men jag tänker att mamma när hon levde kanske hade uppskattat samtalen från sin kompis ännu mer än jag – även om jag också gör det, givetvis. Det är sorgligt.

På den svartvita bilden här ovan, tagen i november 1967, är vi varken tillgjorda eller sorgliga. Min vän Z kallade oss ”tre skönheter” på Instagram när jag la ut bilden. Jag ser bara två: min mamma och familjens nya bil, en vit Ford Cortina. Jag ser mest besvärad ut. Bilen var sååå snygg, med röd läderklädsel inuti. Vi hade den till 1976 när motorn gav upp och pappa köpte en grön Toyota Corolla, evighetsbilen som gick över 22 000 mil…

Skor och kläder till återvinning

Skor och kläder som ska lämnas till återvinning.

Jag dämpade ett par dåliga samveten efter sorteringen, som innebar att jag jagade undan dammråttearmén samt gav mig ut på en biltur. Det började snöa igen på hemvägen. Därför rensade jag delvis ur mina garderober på skor och kläder som är varma, men som jag inte längre kan ha på grund av onda fötter eller för att jag är för välväxt alt. för liten. Jag har alltså två garderober. Urpsrungligen var de tänkta till sommar- respektive vinterkläder. I stället blev de smalisgarderob och tjockisgarderob. Båda är dessutom fyllda med andra grejor, som tomma småkartonger (kan vara bra att ha!), vinylsinglar (hur ofta spelar jag dem?) samt present- och julpapper. Nu blev det en kasse skor och en kasse kläder inklusive varma tröjor som snarast ska lämnas till återvinning. Kanske i morgon.

Jag ska läsa en stund nu. Jag orkar inte med fler sorteringar och rensningar, för hur det än är blir jag lite ledsen, trots allt.

Det skymmer. Jag går inte ut mer idag. Husdjuren hos L har fått mat – knäckebröd – och jag har tagit in post och tidning. I kväll ska jag äta lax på tredje vändan, idag med pommes till. Nån sill och nubbe till förrätt blir det inte, däremot en öl till maten. Sen ska jag fundera över vart jag ska bjuda ut Fästmön på middag i Uppsala på trettondagen när hon har slutat arbeta. Vi åt grekiskt sist här i stan i oktober hos Costas. Sen dess har vi ätit kinamat och röding i Motala i november. Tips, nån Uppsalabo???

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Familj, Mat, Personligt, Sociala medier, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s