Sveadagen 2017: Namnsdagar, rockvård och Knausgård och jag


 



Kära dagbok…


Det är min mammas namnsdag idag. Svea. 
Fast jag kan ärligt säga att mamma inte var så förtjust i namnet. Svea var nämligen min mormor. Men mamma fick ett för 1930-talet ovanligt namn, Marita. Kanske tänkte mormor och morfar att hon skulle få ett vanligt namn också, ett namn med namnsdag. Vi har alltid firat namnsdagar i min ursprungsfamilj. Därför känns det konstigt att varken ha nåt litet paket eller nåt kort till lilla mamma idag. Inte lär jag få nåt namnsdagskort 2017 heller. Det var ju bara mamma som kom ihåg min namnsdag. På min kylskåpsdörr sitter förra årets namnsdagskort till mig – två stycken. Ett födelsedagskort finns där också. Jag minns min femtiofjärde födelsedag som en av de bästa. Inte nog med att jag fyllde år, jag kunde ringa min mamma lite senare den dan, efter att hon ringt och grattat mig, och berätta att jag hade fått ett jobb. Visserligen ett jobb med en provanställning, men ett fast jobb. Kanske var det då mamma började släppa taget om mig. När hon fick veta att provanställningen var avslutad i förtid i oktober tror jag hon släppte helt. Att hon hoppades att jag skulle klara mig utan henne. Det gör jag självklart, men vissa dar saknar jag mamma väldigt mycket mer än andra dar. Som den här dan – Sveadagen, mammas namnsdag.

Mamma och pappa

Mamma Marita och pappa Carl-Erik med ljus på sina huvuden, på en middag hos vännerna M och G nån gång i början av 2000-talet.

 

Rockvård med klädvårdsrulle

Rockvård på förmiddagen.

Idag är det måndag och vardag och jag har gått in på min andra och sista semestervecka. Jag har inget direkt planerat för den här dan. Ibland är det lite svårt för mig med såna dar, särskilt efter att jag har haft dar när jag har känt mig lite behövd. Men jag inledde med lite rockvård – det vill säga jag sydde i en knapp i min rock och rollade bort skräp från rocken. Eftersom det är en ullrock fastnar inte bara katthår i den utan ALLT. Men snygg är den. Jag tror att mamma skulle ha gillat den. Hon hade ett stort klädintresse. Själv har jag ett rätt stort klädOintresse, precis som min pappa. Rockinköpet är jag emellertid mycket med.

Nu ska jag tänka ut vad jag ska använda den här dan till så jag inte fastnar i tunga tankar. Jag sov till klockan åtta och var så trött när jag vaknade till att jag funderade på att försöka somna om. Men jag vill inte sova bort en ledig dag. Jag fixade kaffe och låg och läste. Faktum är att jag ljög – omedvetet, dock – i ett litterärt inlägg häromdan. Jag läste inte 110 böcker förra året utan bara 109. Eller den jag läser just nu är den 109:e, men eftersom jag hade läst mer än hälften av den förra året, läggs den till 2016 års lästa böcker. Den läser jag ut idag med all säkerhet. Sen har jag en massa andra spännande böcker att gripa mig an. Knausgårds böcker står på tur, men jag tänkte beta av ett par av förra årets loppisfynd först. Många har höjt ett förvånat ögonbryn inför det faktum att jag gillar Min kamp-serien. Kanske är det för att jag själv är en liten Knausgård… Den som läser min blogg OCH har läst nån av böckerna i Min kamp-serien fattar. Men jag tror att ingen har följt mina bloggar ända från starten i maj 2009. Folk orkar inte med mig. Brutalt rak på sak är jag här, även om jag skriver långt ifrån allt jag upplever och känner. En del följare har försökt med nån sorts villkorad kärlek till mig. Den som ger med baktanke att köpa nån annan människa ger inte av hjärtat. Det borde flera av oss tänka på, även jag själv understundom. Men det lilla ordet tack är aldrig, aldrig, aldrig fel, ska också påpekas…

TBR-hylla

En av mina TBR*-hyllor.


Jag ska hoppa in i duschen strax 
och när håret har torkat (det går ganska snabbt) ska jag ta en promenad över till MM-butiken för att se om jag kan hitta nån fin väggalmanacka till köket. År 2015 gjorde jag var sin 2016-års fotoalmanacka åt mamma och mig och gav oss i julklapp 2015. Förra året fann jag ingen glädje i att knåpa med sånt. Då får jag i stället köpa andras månadsbilder. I eftermiddag ska jag läsa ut min bok, men jag ska också se säsongspremiären av Stjärnorna på Slottet som gick igår på SvT1. Jag spelade in avsnittet på DVD-hårddisken eftersom Elias och jag var ute i Rushyes vid tiden när programmet gick på TV. Sen är det kväll och jag borde också se till att köpa hem nåt ätbart att laga till dess. Nu äter och sover jag bra, men skräpmat och godis måste jag försöka låta bli. Så att jag kommer i min fina rock, till exempel…


*TBR-hylla = olästa böcker på en hylla, ”books To Be Read”

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, TV och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Sveadagen 2017: Namnsdagar, rockvård och Knausgård och jag

  1. etuna1 skriver:

    På mina namnsdagar brukar jag tänka på min mormor och farmor som alltid brukade gratulera mig…. De sista åren brukade dock farmor glömma bort namnsdagar o födelsedagar (datum blev lite svårt) men mormor hörde alltid av sig. Ibland ringde hon, ibland skickade hon ett kort, någon broderad duk eller något annat handarbete.
    Mamma o pappa har tagit över nu. Vi firade nästan aldrig namnsdagar hemma så oftast kom de på (den missade) namnsdagen någon dag efter (om inte farmor/mormor påminde dem)….men nu kommer de alltid ihåg namnsdagar 🙂 🙂
    SÅ när jag blir 70+ så kommer kanske jag också bli bra på att komma ihåg min o andras namnsdagar!

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jag fyller 70 och 15 år snart, så jag kan börja skicka namnsdagskort till dig då. Jag tycker att det är lite gulligt och roligt. Det behöver inte vara paket, men eftersom jag flyttade som vuxen blev det lite kul att komma med nåt litet inslaget till mamma eller pappa – om det var möjligt. De senaste åren har mamma skickat kort med en peng eller en Trisslott i.

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s