Ett vin: Castelforte Amarone della Valpolicella (2012)


Ett inlägg om ett vin.


 

Castelforte Amarone della Valpolicella 2012

Castelforte Amarone della Valpolicella 2012 var fylligt, men hade förvånansvärt kort eftersmak.

Ja! Jag är en sucker inte bara för italienska viner utan även för AmaronevinerSitt namn har vinerna fått från det italienska ordet för besk, amaro. Vinet har en beska som döljs av vinets höga sötma. Amaroneviner är nämligen ganska söta – och alkoholstarka. Restsockerhalten får inte vara under 15 gram per liter och alkoholhalten måste vara minst 14 procent. Eftersom druvorna torkas minst tre månader innan de jäser blir även priset högt.

I kväll valde jag en flaska Castelforte Amarone della Valpolicella (2012). Årgången är slut på Systembolaget, men 2013, nummer 12379, säljs för tillfället för 179 kronor flaskan.

 

Så här skriver Systembolaget om vinets smak och doft:

”Kryddig, fruktig smak med inslag av fat, körsbär, kanel, torkade tranbär, nötter, peppar och kakao. Serveras vid cirka 18°C till lagrade hårdostar eller till smakrika rätter av nöt- och viltkött. Kryddig, fruktig doft med inslag av fat, torkade körsbär, kanel, tobak, russin, nötter, peppar och choklad.

Jag serverade mig vinet till en middag bestående av potatisgratäng och kycklingklubba. Gratängen var inte alltför vitlökskryddad och jag toppade den med riven parmesan och svartpeppar. Lite senare tog jag ytterligare ett glas till ganska smakrika och salta dessertostar.

Vinet passade alldeles utmärkt till maten, men jag kunde ha låtit det blivit aningen varmare. Nu stod det 20 minuter ovanpå spisen medan gratängen värmdes i ugnen. Det var fylligt. Däremot kändes eftersmaken förvånansvärt kort – jag hade nog förväntat mig lite mer.

Totalt blir Toffelomdömet högt, dock inte det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ett vin: Castelforte Amarone della Valpolicella (2012)

  1. surridurr skriver:

    Älskar Amarone men köper numer inte italienska viner av ren ilska. Bojkottar varor från Israel och nu italienska viner också.
    Fått veta av vinkännare som också bojkottar italienska viner, att italienarna har börjat eftersöta viner som ska säljas till Sverige bara för att dom vet att svenskar är sockerberoende. Genom att eftersöta sina viner räknar dom med att vi ska bli så beroende av deras viner att vi bara köper italienska viner. Syniskt. I tex Franrike är det förbjudet att eftersöta viner. Bara deras sätt att tillsätta socker just för de som ska säljas i Sverige får mig att ilskna till. Därav bojkotten. Men det finns också italienska viner som inte är enormt sötade. På bolaget finns ju skyltar som visar sockerhalten. Är den max 3 eller kanske tom 4 så är de inte eftersötade. Så dom är OK Kram

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Var har du belägg för skälen till att du bojkottar vissa produkter från vissa länder? Vilka är vinkännarna? Jag tycker att skälet du anger ovan låter märkligt och vill, som sagt, gärna se belägg för det, inte bara andras uttalanden. Det finns många varor och tjänster som tillverkas på dubiösa sätt – allt handlar ju om att sälja, naturligtvis. Skulle vi tro eller veta allt skulle vi nog inte kunna handla så mycket alls.
      Just det här vinet har en sockerhalt på sex gram/liter så det är inte särskilt sött. Att minska beskan med socker tror jag ärligt talat mer på än att det skulle sötas för att göra oss svenskar sockerberoende. Varför just oss svenskar? För att bli så beroende av ett visst lands viner måste en nog dricka en hel del. Så mycket och ofta dricker inte jag. Nej, det låter som en skröna i mina öron.
      Ibland dricker jag zinfandelviner och DE är söta, kan ha en sockerhalt på upp till 13 gram/liter. Men de är amerikanska…Och spanska viner som smakar söt smörkola… Urk…

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s