Onsdagen den 7 december 2016: Ris(igt), rysligt trevligt och julbestyr


 



Kära dagbok…

 

Vissen kardemummablomma

Somliga kände sig rätt risiga idag, som min kardemummablomma på jobbet…

Somliga kände sig uppenbarligen rätt risiga idag. För egen del mår jag… ganska bra?!? Jaa, jag är förvånad, särskilt efter den gångna, tunga helgen. Men jag hade ett otroligt fint och bra möte med min teamledare idag. Dels gav jag en del bakgrund, dels blev jag uppdaterad på den nya organisationen med mera. Vi bokade också in tre möten nästa vecka. Och nej, jag blev inte ett dugg stressad. Det är möten där jag ska få mer information så att jag kan komma tillbaka till jobbet och in i jobbet på ett bra sätt. Vi resonerade också kring kommande äventyr. Det som jag möjligen kände mig tveksam inför tidigare ser jag nu i stället fram emot med spänd förväntan. Duktiga Annika blir en bra teamledare, tror jag!

Vi åkte till systeruniversitetet och lunchade hos Ultuna Thai. Där var det väldigt lugnt och bra att prata. Portionen med kycklingspett och ris var ENORM och med tanke på att killen i kassan snodde mig på en hundralapp var den också dyr. Jag lämnade 205 kronor i betaltning och skulle få 130 tillbaka. Men jag fick bara 30, upptäckte jag när jag kom hem. Surt… Men å andra sidan fick jag en doggy bag med mig hem, så jag har mat till i morgon också…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Testamente

Nu har jag ett testamente.

Jag ordnade med mitt testamente och nu slipper jag ha Allmänna arvsfonden som arvtagare. I stället är det en fysisk person som ärver mig. Testamentet finns upprättat i två exemplar, varav ett förvaras hemma och ett på annat ställe. Just in case. Hängslen & livrem. Så nu kan jag dö och jag vet säkert att det finns pengar till min begravning UTAN nån ”begravningsförsäkring” som nåt försäkringsbolag har lurat på mig. Det torde också bli pengar över för min arvtagare. På så vis känner jag att jag har betalat av en del av min skuld. Den där skulden som inte finns på papper utan i min själ.

 

 

Julgransljus

Julgransljus till änglaspelet hittade jag på ICA Heidan.

På hemvägen gjorde jag några ärenden, men jag var mycket, mycket trött. ICA Heidan är en härligt traditionell affär och tänk att där kunde jag köpa julgransljus till mitt änglaspel! Änglaspelet brukade stå tänt på köksbordet där mamma och jag ställde upp ett smörgåsbord till jul. I år blir det inget sånt smörgåsbord. I stället tänder jag mitt änglaspel vid nåt annat tillfälle, kanske när jag äter lite julmat ensam hemma på annandagen, och tänker på lilla mamma. (Jag har förresten inte använt de fina, röda kökshanddukarna jag fick av mamma i julklapp förra året. Den som spar hon har, eller nåt…) Kanske tänker mamma på mig lite när jag ska griljera kalkonen dagarna före julafton. Och vem vet… Nästa år kanske jag lägger in sill och gör kycklingköttbullar… Men det blir inte som mammas mat, inte…

Jag köpte också ett blått kuvert i vilket en julklapp ska stoppas och skickas ner till Östergyllen framöver. Och blått är ju flott och ska dofta gott! På Blomsterlandet köpte jag tre små blåa hyacinter som inte är svagdoftande. Hemkommen stoppade jag dem i några julkrukor jag hade sen tidigare. Tänkte en stund på mamma igen, för förra året var hon så ledsen att hon fick köpa mig blåa hyacinter som jag älskar till jul. Men det hanns liksom inte med.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Postboxen var faktiskt rätt proppad idag. 
Mina linser, som jag nätshoppade häromdan, hade kommit liksom en julklapp till Fästmön. Klappen hade fina Pridefrimärken på sig, men tyvärr hade den som lagt ner klapp, följesedel och faktura i kuvertet inte tänkt riktigt utan tejpat så att jag lyckades riva sönder såväl följesedel som faktura. Jag såg mitt ordernummer, dessvärre såg jag inte numret till kontot jag ska betala in pengar på. Ett telefonnummer fanns på följesedeln och en vänlig människa svarade. Jag har skickat ett mejl också och väntar nu på svar med numret. Trevligt när folk är trevliga! Ganska trevligt var det också att få besked från Försäkringskassan att närståendepenningen för de 4,5 dagarna jag ansökt om nu finns på mitt konto. Till begravningsräkningen och till jul behövs alla intäkter.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nu ska jag vila en stund i min läshörna med min deckare på gång. Decembermörkret har sänkt sig över New Village. Jag ska emellertid ge mig ut lite senare för att hämta och skjutsa hem Anna från jobbet.

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Familj, HBTQ, Jobb, Mat, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Onsdagen den 7 december 2016: Ris(igt), rysligt trevligt och julbestyr

  1. Agneta skriver:

    Det gläder mig mycket att du mår lite bättre!! Du är en kämpe!
    Kramar ❤

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jag trodde att det skulle bli svårt och jobbigt idag, men min teamledare ”fick igång mig” och jag var nästan normal. Innan jag åkte hem skrattade jag dessutom till. Det har jag inte gjort på två månader.

      Kram och tack för att du gläds med mig! ❤

      Gilla

  2. Låter som det går åt rätt håll för dig, härligt att se. Även om sorgen inte försvinner kan det vara skönt att återvända till det ”riktiga” livet. Minns att jag kände så.
    Bra med testamente, jag och sambon har också skrivit sådana + att jag gjort ett Vita arkivet, så han slipper undra – och för att jag har ett kontrollbehov, även över min egen begravning 😄

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Ja jag hoppas på det, men efter den gångna helgens ensamhet och ny ensamhet den kommande helgen, är jag lite rädd för nytt bakslag. Hur som helst, målet är att börja jobba om en vecka, torsdagen den 15 december.

      Sen länge har jag ett Vita arkivet och nu är det kompletterat med ett testamente. Har kontrollbehov som du. 😛

      Liked by 1 person

      • Ensamheten kan vara tuff om den inte är självvald – och ibland även om den är det, enligt min erfarenhet. Hoppas du får en vilsam helg trots allt.
        Haha, då är vi fler ”makabra” människor i våra bästa år 😂 Men varför lämna något åt slumpen när man kan diktera villkoren in i det sista?!

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Som ensambarn är jag van vid att vara just ensam. Böckerna blev tidigt mitt sällskap. Som vuxen behöver jag ensamheten ganska ofta. Men det är just det du sätter fingret på som gäller – den ska vara självvald. Samtidigt är jag vuxen nu och måste lära mig att vara ensam. Det går. Men jag är rädd att falla så djupt som jag gjorde förra helgen. Det var INTE bra. 😥

        Precis! Diktera villkoren in i det sista gäller, eller hur?! 👿

        Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s