Onsdag morgon den 9 november 2016: Listor och jobb


 



Kära dagbok…

 

Lista över avklarade saker i samband med mammas bortgång

Avklarat.

För att tillvaron ska fungera är det fortfarande så att jag måste skriva listor. Minnet är gott, men kort och jag litar inte ett dugg på mig själv. Om det är så att jag kan glömma tre siffror på väg från ett rum till ett annat i mammas trerumslägenhet, då måste jag skriva ner allt väsentligt. I morse satt jag och kollade aktuella listor. Jag ser, svart på vitt, hur tiden rinner ut. Det är bra att saker klaras av, men samtidigt närmar sig dan när min bas här i Motala inte längre finns kvar. Det är en tanke som jag har väldigt svårt att ta till mig. Men faktum är ju att jag är föräldralös och då ska det inte längre finnas nåt föräldrahem. Nästa lägenhetsvisning är på måndag förmiddag. Då är allting borta härifrån, såväl saker som jag.


Det är helt rätt att vara sjukskriven just nu.
Jag har svårt att hålla saker i huvet och att jobba med det jag gör och inte klara det… Nej, jag vågar inte tänka tanken. Men en gång varje vardag går jag in och läser jobbmejl. I morse läste jag ett om det nya teamet jag ska tillhöra. Äntligen får även jag en sån tillhörighet, känner jag! Samtidigt innebär det troligen att jag förlorar min braiga enhetschef i och med detta. Vi som jobbar övergripande jobbar nämligen direkt under avdelningschefen. Avdelningschefen är också bra, men hon har ännu mindre tid än enhetschefen att vara chef med personalansvar. Det oroar mig lite. Men eftersom får jag Duktiga Annika som teamedare och det tror jag fungerar hur bra som helst.

Notering om sjukskrivning

Jag har skrivit upp att jag är sjukskriven, hur länge och när jag ska till doktorn.

 

Lista över sånt som är kvar att rensa och packa

En annan lista, över sånt som är kvar att rensa och packa.

Arbetet i mammas lägenhet går mot sitt slut. Igår svarade mammakusinen K på mitt sms som jag skickade förra onsdagen. Jag svarade och berättade hur långt jag hade kommit och jag uppfattade att hon blev förvånad. Men det är ju så att tiden är begränsad och jag har inte kunnat sitta och vänta på utlovad assistans som inte kommer. I stället har jag fått och får underbart god hjälp av vännerna Mia och FEM och Fästmön samt Annas snälla mamma och hennes L. Det är jag så tacksam över, för utan den hjälpen hade jag brakat av bördan. Men många saker är det bara jag själv som kan ta tag i. Jag kan väl säga att jag ännu en gång har förvånat mig själv med att klara av dessa ofta svåra saker. Jag trodde nämligen att min reservkraft för länge sen var förbrukad – De Sju Svåra Åren blev ju åtta till antalet. Men det har gått. Kanske för att det bara måste gå. Livet går ju vidare och hur mycket jag än vill kan jag varken stanna det eller backa. Det är bara ibland jag själv stannar till och undrar hur Den Lille Fjanten känner sig nu när han kan lägga till

”orsakade flerårigt lidande och för tidig död för en person

på sin meritlista. Men det är i mina svartaste stunder och såna måste jag få ha. Jag kan inte sluta hata, tyvärr.

Att göra den 9 november 2016

Dagens agenda.

Idag är det onsdag och jag har två saker på dagens agenda: dels ska jag ringa mammas försäkringsbolag, dels ska jag luncha med vännen Jenny. Det senare är förstås dagens höjdpunkt, det förra tillhör kategorin Svåra Saker som ingen annan än jag kan göra. Två saker att göra idag… det låter inte mycket. Men det är vad jag klarar av i dagsläget. Då förstår du kanske att jag inte skulle fungera på jobbet för tillfället.

Och för övrigt tycker jag fortfarande att det är viktigare att bry sig i det lilla, det vill säga bry sig om människor i sin närhet, än val av ledare i stora länder i väst. Vi små har nämligen behov av hjälp och vi kan dessutom känna tacksamhet för den hjälp vi får.

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Onsdag morgon den 9 november 2016: Listor och jobb

  1. Gunilla skriver:

    Jag minns också känslan av övermäktighet direkt det hade hänt, över hur man skulle ta sig igenom allt, men, vi är starkare än vi tror, kram på dig !

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s