Torsdagen den 3 november 2016: Inte mycket, men god kväll och Motalabron igen!


 



Kära dagbok…


Idag blev en så där dag när inte så mycket blev nyttigt blev gjort. 
Jag tycks ha drabbats av nån sorts apati. Dagens lägenhetsinsats blev i princip att jag torkade av balkongmöblerna som ska följa med till Fästmöns balkong i Uppsala samt tog bort benen på bordet. De var riktigt skitiga, möblerna, men jag hittade praktiska engångshandskar i plast och försökte torka efter bästa förmåga.

Blå balkongmöbler i plast

Avtorkat.

 

Frukost med ostsmörgås, fil och flingor, kaffe, Pro Viva och bok

Jag tvingade i mig frukosten.

Sen tog jag ett varv med dammsugaren, för jag hade dragit in lite skräp från balkongen när jag grejade där ute. Det går väldigt fort att städa här nu när det är så få möbler och mattor kvar. Men det är fortfarande väldigt sorgligt också. Jag sitter här och skriver och tittar bort mot mammas tomma fåtölj där filtarna ligger på nytvättade. Där ska hon aldrig mer sitta.

Jag kämpar med ätandet. Inte för att jag är så himla smal utan för att jag behöver krafterna. Idag blev det en smörgås till frukostfilen och flingor på den senare också. Till lunch åt jag det röda lilla äpplet jag hade tagit med som färdkost i bilen igår. Tidigare var det så att tuggorna växte i munnen. Nu tycker jag att det är svårt att svälja också. Men, som sagt, jag kämpar på.

Klockan elva ringde det på dörren och en nyckel stacks i låset. Det var bovärden Linda som kom för att ha lägenhetsvisning. Några som däremot inte kom var de tre som skulle bli visade lägenheten. När Linda ringde kontoret för att fråga visade det sig att de hade tackat nej utan att ha sett lägenheten. Ingen hade informerat vare sig Linda eller mig. Vilket idiotiskt system! Men jag fick i alla fall tillfälle att fråga hur jag ska göra med nycklarna. Jag behöver inte lämna dem själv, det kan vem som helst göra i ett kuvert till områdeskontoret dit jag har fått en portkod. Gissningsvis blir det vännen FEM eller vännen Jenny som lämnar nycklarna – det känns inte rimligt att jag ska åka ner en gång till bara för det.

Jag plockade lite i mina packade kassar och hittade ett alldeles underbart foto av min mamma, taget runt 1950. Mamma är cirka 15 år. Det här fotot minns jag stod hos mormor och morfar. Mamma är så fin på bilden. En kan verkligen inte förstå att hon fick en sån ful unge som jag… Bilden på mig nedan är tagen sommaren 1978 och jag är 16 år.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

En bag-in-box av vinet The Wanted Zin

Jag köpte lite vin till lördag.

Att dränka sina sorger i alkohol är dumt, men jag tog en promenad upp till Systembolaget för att köpa lite vin. På lördag ska jag ju på lördagsmys hos vännen Mia. Till detta samt till datorgrejandet krävs vin. Jag köpte en bag-in-box av ett Zinfandelvin jag vanligen köper på flaska. Inte tror jag att Mia och jag häller i oss tre liter, men det som blir över kan hon ha till nåt annat tillfälle.

I kväll kom Mia över med en kastrull som jag bett om att få låna ifall jag vill koka ägg. Ibland kan jag bli sugen på ägg och kaviar och då gäller det att vara beredd. Vi tog en promenad längs med vattnet och genom stan. Det är kallt här och vid sjön är det förstås ännu kallare. Men frisk luft är aldrig fel att dra i sig! Det blev en skön promenad på knappt en timme. Sen kröp vi in i TV-rummet och fikade innan jag skjutsade hem Mia. Jag fick skrapa bilrutorna, minsann!

Anna ringde på eftermiddagen och jag kände hur mycket jag saknade och längtade efter henne. Nu är det över en vecka tills vi ses och då är det mammas begravningsdag. Det känns lite långt och tungt.

Avslutningsvis några bilder jag tog i kväll, främst på Motalabron:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Familj, Personligt, Vänner, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Torsdagen den 3 november 2016: Inte mycket, men god kväll och Motalabron igen!

  1. KaxiMaxi skriver:

    Jag har varit ganska många gånger i Motala men måste erkänna att jag inte direkt längtat tillbaka, nu när jag ser bron, i synnerhet som du tagit bilderna när den är upplyst faktiskt kan tycka att det är synd att det är så långt dit. Den är ju även snygg på dagtid. Bra gjort av dig att få lite gjort och jag kan kan tänka mig tomheten i lägenheten och att äta inte känns inspirirerande. Dessutom ett otyg att de som skulle komma på lägenhetsvisning inte dök upp, jag trodde det var bostadsbrist överallt i Sverige.

    Var rädd om Dig!

    KRAM!

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Bron är en helt fantastisk byggnad! Jag kan aldrig se mig mätt på den. Att åka bil över vattnet är också häftigt. Hade jag bott här skulle jag ha gett mig på att promenera över bron nån dag, men nu räcker tiden inte riktigt till för det – kanske inte min onda fot pallar det riktigt heller.

      Det går långsamt framåt med lägenhet och det är inte så mycket kvar nu att rensa. Tavlorna som är kvar får sitta uppe – de är för stora för att packas. Lamporna behövs än så länge. Jag inväntar nu en riktigt tuff vecka med ytterligare lägenhetsvisning, bouppteckning och begravning.

      Tack för din omtanke och var rädd om dig själv också!

      Kram!

      Gilla

  2. fruhatt skriver:

    Fantastiskt vacker bro!
    Och vilket oskick att inte dyka upp. Vet hut !
    Kram

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Bron är underbart vacker!
      Fast de som inte kom HADE ju meddelat att de inte skulle komma – det var bostadsstiftelsen Platen som underlät att berätta det för bovärden och mig. Det är Platen som är ”oskickliga”.
      Sen kan en ju förstås undra över det där med bostadsbrist… Mammas lägenhet är i allra bästa skick, dessutom. Men folk kanske hellre är hemlösa, i vissa fall. (<== ironi).
      Kram!

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s