Torsdagen den 13 oktober 2016: Nu är det slut


 



Kära dagbok…

Mamma och bakelse

Mamma Marita 1935 – 2016.

I morse gav min lilla älskade mamma upp. Hon har kämpat så tappert och uthålligt sen i fredags. Nu ville kroppen inte mer. De sista timmarna i livet var hon under intensivvård i Linköping. Jag åkte hem till mammas lägenhet och sov tre timmar. I morse vid femtiden ringde mobilen och då förstod jag att det var dags att åka in. Jag var inte i nåt skick att köra de dryga fem milen, men tack vare mammakusinen K kom jag iväg och in på sjukhuset. Då hade mamma nyligen fått sluta. Jag satt hos mamma en god stund, klappade om och sa hej då. Sen fick jag följa med K upp på barnsmärtenheten (?) som K har byggt upp. Där har jag fått vila ut i en säng i en tom sal. Jag har sovit, slumrat, gråtit, telefonerat och messat. Till alla, inklusive personalen på Motala lasarett och personalen på IVA vid Universitetssjukhuset i Linköping, som har stöttat mig på olika sätt och som fortsätter att stötta mig, hoppas jag, för det här blir en tuff resa som jag inte kan hoppa av – TACK!

Mamma talade in i det sista om saker vi skulle göra och om framtiden. Vi skulle gå ut och äta när hon blivit utskriven och till jul skulle hon komma till Uppsala. Sen pratade vi hjälpmedel, larm och tillsyn också. Mindre kul, tyckte mamma och muttrade. Nu blir det inget av detta. Den närmaste tiden ska jag tömma min mammas sista hem. I morgon åker jag hem till Uppsala för att fixa en del saker, men också för att få vara med familjen där. På tisdag åker jag tillbaka ner hit till Motala och på onsdag ska jag till begravningsbyrån. Jag hoppas att min hjärna har klarnat till dess. Just nu är den väldigt…luddig. Som mammakusinen K sa känns det som om en har en hink över huvudet.

Nu är jag föräldralös. Älskade lilla mamma får äntligen vara med sin älskade, min pappa, och hon slipper plågas längre. Det ger mig viss tröst. Men saknaden och tomheten är enorm och går inte att beskriva i ord.

Min och mammas hand

Sov gott, älskade lilla mamma.

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Familj, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Torsdagen den 13 oktober 2016: Nu är det slut

  1. Än en gång så beklagar jag sorgen ❤ Det gäller fortfarande att jag bara är ett telefonsamtal bort om du vill prata.

    Kör nu försiktigt i morgon !!! kram

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Tack kära Nillan! Idag har mobilen gått varm, jag har telefonerat med släkt, läkare och familjen, men jag ringer gärna framöver för jag vet att ensamheten är tuff.

      Jag ska försöka komma iväg hyfsat tidigt så jag inte fastnar i två trafikolyckor som förra fredagen.
      Kram! ❤

      Gillad av 1 person

  2. Katarina Olsson skriver:

    O vad jag känner med dig tofflan. Mamma är mamma och länken till så mycket. Hoppas innerligt att allt går bra med allt praktiskt. Känns som en kanske onödigt knastertorr upplysning mitt i all sorg, men kolla på begravningssidan.se innan du träffar begravningsbyrån. Allt gott önskar jag dig.Varma hälsningar från Katarina i norr.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Tack Katarina! Ja mamma är verkligen mamma och eftersom pappa gick bort för tio år sen är jag föräldralös. Känner mig som ett vilset barn i denna stund, mina 54 år till trots.
      Tack också för tipset! Jag ska kolla när hjärnan är lite piggare.

      Gilla

  3. Kristina skriver:

    Jag beklagar sorgen ❤️
    (Är en trogen läsare, bokälskare, men urusel på att kommentera)

    Gilla

  4. åsa skriver:

    Vill bara hålla om ❤
    Ha dé!/Kram

    Gilla

  5. etuna1 skriver:

    Vill bara skriva igen att jag tänker på dig och din stora sorg fast orden känns futtiga i sammanhanget. ❤

    Kör försiktigt i morgon och försök ta det lugnt med saker som inte är akuta… Du behöver få tid att landa i allt också (om man nu någonsin egentligen gör det).
    Hör av dig om du vill ha hjälp med något (du har ju min mailadress)…jag vet egentligen inte riktigt vad det skulle vara och du har ju folk omkring dig…men jag vill ändå skriva det så att du vet.
    Kram

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Tack etuna1, men inga ord är futtiga, jag värms av all omtanke jag visas.
      Nu ska jag snart försöka sova för natten och förhoppningsvis kommer jag iväg skapligt i morgon.
      Jo jag har folk omkring mig, men ju fler som erbjuder sin hjälp desto mindre betungande blir det för dem som hjälper! Och jag slipper känna att jag överutnyttjar folk.
      Jag lovar att köra försiktigt. Nu finns ingen mamma att ringa till när jag har kommit fram för att säga att jag är hemma… Det känns väldigt konstigt…
      Kram!

      Gilla

  6. Irene Sjöberg skriver:

    Tänker på dig!
    Varma styrkekramar!

    Gilla

  7. Jag beklagar sorgen U. ❤ Tänker på dig i din svåra stund och skickar en stor kram. Ta hand om dig.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Tack snälla Johanna! Idag passerar jag dig på väg hem. Nån gång skulle jag gärna vilja stanna och träffa dig, det lär bli några åkturer nu framöver.
      Kram och tack för din omtanke och vänliga ord!

      Gilla

  8. fruhatt skriver:

    Kära vännen. Jag kan inte med ord säga hur ledsen jag är för din skull .
    Vi här hemma sänder omtanke och värme .
    Kram ❤

    Gilla

  9. imsevimse skriver:

    Så himla ledsen för din skull. Att mista mamma är oerhört tungt. Men vilken tur att du funnits där de senaste dagarna. Kram

    Gilla

  10. Laila skriver:

    Jag beklagar sorgen.
    Styrkekramar

    Laila

    Gilla

  11. Marie: Mitt skrivliv skriver:

    Beklagar verkligen sorgen, att förlora en förälder är oerhört tufft i vilken ålder det än sker. Ta hand om dig ❤️

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jag känner mig så vilsen. Visst, jag är 54 år, men nu är jag föräldralös. Det är… så tomt!
      Tack för dina vänliga ord! ❤

      Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Åldern har inget med saken att göra, en mamma är alltid en mamma och det blir outsägligt tomt ❤️ Att jorden fortsätter snurra blir obegripligt men samtidigt är det räddningen.

        Gilla

      • Tofflan skriver:

        Ja detta att jorden fortsätter snurra är helt obegripligt. Jag har inte förstått vad som har hänt riktigt, tror jag, samtidigt.

        Gilla

  12. Ping: Firande av födelsedagsbarn | jerryolsson.se

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.