Jobs


Ett inlägg om en film.


 

Affisch för filmen JobsLördagskvällar ägnar jag gärna åt att läsa. Men ibland är det inte fel att titta på film. Trots 15 kanaler, eller hur många de nu är, är utbudet magert. Jag valde i alla fall att se filmen Jobs (2013) som gick på Sjuan. Filmen handlar passande nog om Steve Jobs – medan filmen pågick gick lördagen över till söndag – som faktiskt är äpplets dag! För den som inte känner till det är Steve Jobs grundaren av Apple.

Filmen skildrar Steve Jobs liv från universitetstiden och fram tills han återbesätts i rollen som vd för Apple. Steve Jobs skildras som en person som har svårt att vara underställd nån, vilket troligen var ett skäl till att han hoppade av sin universitetsutbildning. Så småningom satte han ihop sin egen datorverkstad med ett gäng utvalda i sina adoptivföräldrars garage. Tittarna får följa Steve Jobs från det allra första Apple-jobbet, alltså.

Det är ingen vacker bild som ges av Steve Jobs. Visserligen visas han som en karismatisk ledare, men också som en despotisk sådan med otroligt höga krav på sina medarbetare. Om galoscherna inte passade var det bara att lämna företaget. Som privatperson, i relation till kvinnor, framför allt, var han inte heller nån ”snäll” person. Så småningom blev Steve Jobs själv utmanövrerad från Apple, men kunde senare återvända – med ännu mera kraft – som vd.

Jag tycker att filmen, som ju är baserad på verkliga händelser och en verklig person, känns ganska sanningsenlig. Självklart glorifieras mannen ifråga liksom företaget, på sätt och vis, men bilden är ändå nyanserad: Steve Jobs var ingen lätt person. Det jag störs av är den otroliga övervikten av män i filmen och att kvinnor mest ses som problem. En gissning är att det faktiskt är en bild av Steve Jobs som människa, detta att han ansåg att män är pålitliga och kvinnor mest till besvär. Samtidigt känns filmen… väldigt amerikansk i sitt porträtt av en känd företagsledare.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort. Steve Jobs blev bara 56 år. 

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Film, Personligt, TV och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.