Huvudvärk i svartvitt, foto i färg


Ett inlägg i både svartvitt och färg.


 

Bokhylla svartvit

Min bokhylla med anglosaxiska deckare blev svartvit.

Det bar sig inte bättre än att jag fick inta horisontalläge efter att ha skrivit dagens dagboksinlägg. Huvudvärken från hell anlände ungefär samtidigt som jag fick det sista mejlet på jobbet. Den blev så kraftig, huvudvärken, att jag till sist började må illa. Det enda som funkade var att ta en tablett, lägga mig ovanpå gästsängen och blunda. Världen var svartvit såg jag när jag så småningom kisade, men det var ändå en lisa att titta på böcker om en nu har svårt för att blunda. Svårt för att koppla av… I gästrummet finns min hylla med anglosaxiska deckare. Det är en hylla som har blivit rikligt påfylld av vännen Agneta, framför allt. Jag blir glad av hyllan. Och sakta men säkert släppte illamåendet.

bokhylla

Min bokhylla i gästrummet återfick sina färger efter ett par timmar.

Det blev en varm kväll. När jag återuppstod från De Döende gjorde jag mig ett par mackor, hällde upp ett glas mjölk och satte mig en stund på ballen* med nervevad markis. Det var så lugnt och skönt, bara en barnvaktande (!) pappa (?) som mobilpratade hördes medan hans (?) två små barn lekte utan att skrika. Eftersom solen sjönk tidigt bakom husen hade jag inga problem med ljuset. Ett sista smärttryck på höger sida av skallen – och sen släppte även huvudvärken.

Vid 19-tiden gick jag in och intog gästsängen en stund till medan jag telefonerade med mamma. Bokhyllan i gästrummet hade återfått sina färger.

Då förundrades jag över att det fortfarande finns färger kvar på fotot nedan. Det märkliga är att bilden troligen är tagen för ungefär 50 år sen. I ljusblå shorts står jag barfota i gräset mellan Per och Lena KlingKling, ett par av kamraterna hemma på gården i Tranås. Jag tror att det var Pers lapska mamma som tog bilden. Hon som bodde med sin son och sin unge älskare, inte Pers pappa, i ett vindsrum i ett av husen som omgav gården. Jag undrar var de bor nu allihopa…

Per, jag och Lena KlingKling.

Per, jag och Lena KlingKling för nästan 50 år sen.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort. En del färger är långvariga.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Jobb, Krämpor, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s