Ett gosigt inlägg.
Mamma Mini fick mycket gos i kväll.
Inte trodde jag för ett år sen att jag skulle bli en sån kattvän. Men jisses vad jag gillar familjen Katt som bor hos Fästmön. Ursprungligen var det bara Mini som skulle bo där. Efter nån knapp månad visade det sig emellertid att två små tisslingar växte i magen. För ett år sen i helgen tittade Citrus och Lucifer ut. Det var bra att de kom, tycker jag, för de hjälpte mig att komma över min rädsla för katter. Idag är jag inte ett dugg rädd – i alla fall inte för familjen Katt på Fänriken.
Kanske hade det varit bra för Mini att få vara ensam katt i familjen. Men du kan ju bara föreställa dig hur svårt det blev att göra sig av med kattungarna när de väl var där…
Kattpojken Lucifer och kattflickan Citrus är cirka en vecka gamla på bilden.
Det är inte ljug att säga att kattungarna är betydligt större idag. Lucifer är riktigt kraftig samtidigt som han är den gosigaste av dem. Citrus är minst och väldigt söt, men också väldigt fjär. Båda kattungarna kan ligga och sova var som helst. De kan också busa var som helst. Lucifer busar gärna under Annas säng, medan Citrus gillar att klättra.
Mini brukar inte vara så mycket för att gosa. Hon vill gosa till en viss gräns, sen biter hon. I kväll var hon omättlig på gos och betten var som kärleksbett. Pratsam var hon också.
För övrigt levererade jag ägg och tröja till Anna. Och rullgardinen passade till fönstret i tonårsrummet. Gott kaffe, bullar och en och annan puss blev min belöning innan jag blåste tillbaka hem till New Village. Det är visst höst…
Livet är kort. Kattungarna har fyllt ett år.
Gå till Toffelprofilen
