Söndagen den 26 juni 2016: Lyckligt lottad


 



Kära dagbok…

 

Anna håller för näsan

Min kärlek blir galen på mig för att jag lägger ut den här tramsbilden, troligen.

Ofta tänker jag… ja, varje dag tänker jag hur lyckligt lottad jag är. Det finns kärlek i mitt liv, en familj, vänner och, som den där pricken över i, ett jobb, förstås. Att vara utan jobb stänger ute en från så mycket i samhället: du kan inte få nån hyreslägenhet (ingen hyresvärd vill ha dig alt. ställer krav på att du har jobb), du får inte ta lån till att köpa ett hem (du har ju ingen inkomst att betala tillbaka det med), du får inte kreditkort (du kan inte betala några räntor), du kan inte resa på semester (antingen har du inte pengar eller så tvingar samhället dig att söka en massa jobb du varken vill ha eller har chans att få) med mera. Och det är väl på sätt och vis bra att det ställs krav på en att en ska kunna göra rätt för sig. Värre är det för självkänslan med skammen och ensamheten… Skammen att stå utanför, att inte höra till och ensamheten att inte ha arbetskamrater. Men… den som inte har kärlek i sitt liv och humor och glädje… den har nog det fattigaste livet. För på kärlek och solsken och sång, pling-plong, kommer en faktiskt rätt långt. Fast det betalar inga räkningar. Ja, jag är lyckligt lottad i livet just nu efter De sju svåra åren. Jag vet inte om jag vågar hoppas på Sju goda år, men att få en viss respit med jobbigheter är det som står överst på min önskelista. Sen behöver jag inget mer, för det finns redan i mitt liv.

Kaffe och boken Sudden death

I morse fick jag kaffe på sängen till min bok.

Varje stund med Fästmön är inte trams & flams, men vi har ofta väldigt roligt tillsammans. Och vi behöver inte göra en massa exklusiva resor eller ha extremt väl inredda hem – sånt där sköter

”alla andra

om så bra, framför allt i sociala medier. Jag vet till exempel inte hur många gånger jag har sett foton på en bok tillsammans med massor av snygga inredningsföremål, frukter eller blommor i sociala medier som Instagram, till exempel. Nu kanske böcker är en inredningsdetalj för många. För mig är böcker en livsnödvändighet – precis som kärlek, boende och jobb. Det räcker så bra om jag får en mugg med svart kaffe till min bok på morgonen så är jag nöjd. Det behöver inte alltid hända så mycket.

Det har varit en lugn och skön midsommarhelg. Jag åkte till Anna redan på torsdagskvällen och stannade ända till idag på söndagseftermiddagen. Anna behövde styra med sitt – hon har ju bland annat en flytt att förbereda inför – och jag behövde tvätta både kläder och mig själv. Den första maskinen är nu klar för hängning och jag själv är duschad och renhårig. Mamma har fått sitt telefonsamtal liksom hon fick ett igår. Jag lyckas visst alltid pricka in att ringa när hon…

  • ska äta
  • ser på sport på TV
  • är på toa
  • är på fest
  • eller nåt.

Mina fötter är särskilt noga tvagade, för senare i afton ska jag tejpa högerhälen efter bästa förmåga. Tejp är inköpt och naprapaten både visade och skrev ner instruktioner på ett kort. Jag ska nog klara av det.

Jobbväskan är packad och står förväntningsfull på en stol i hallen. Den undrar liksom sin ägare vad den kommande veckan för med sig. Jag tror att jag har två möten inbokade, men sen väntar kära återseenden efter jobbet, på min privata tid.

Det är emellertid ännu söndagskväll. Jag ska se gårdagskvällens dubbelavsnitt av Mr Selfridge, som är de sista två nånsin. Nån mat behöver jag inte tillaga, för Anna och jag åt sill och potatis för tredje dan i rad innan jag åkte hem.

Det har förekommit en och annan bild på sill och potatis här, liksom av Annas söta katter. Nu lär jag inte se de senare på ett tag så här kommer ett par avslutande bilder på kattflickan Citrus. Hon är som en virvelvind – lika svårfångad och kvick. Sen är hennes tänder mer sylvassa än vindens precis som hennes klor. Det ser ut som om jag har plockat slånbär, minst.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Ha en fin söndagskväll och en ny härlig vecka med oanade möjligheter! De finns där, bara DU är lyhörd…

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier, Trams, TV, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.